TORSSON – DET FJÄRDE BÄSTA BANDET I LUND – 2007
CD:n Det fjärde bästa bandet i Lund är albumet som ställer en massa underliga frågor, utan att ge några som helst svar. Är Karin tung missbrukare? I så fall av vad? Låten handlar ju om heminredning...
Vad var det för historia Åkerström kokat ihop med Torsten Eriksson? Jag blir så fruktansvärt nyfiken. Och vad hände egentligen på festen hos Lundins? Folk lämnade ju platsen blodiga...
Och den viktigaste av dem alla. Om nu Torsson är fjärde bästa bandet i Lund, vilka är då de andra tre?
På sista frågan har jag faktiskt svaret eftersom jag har frågat Bo Åkerström (i en intervju för några år sedan).
Det här är hans lista:
1. Sinners - ”Ohyggligt bra band, där dessutom Kiddie Mancini, som spelat med Torsson, fanns med. Men Sinners har ju lagt ner, så egentligen är väl Torsson trea...”
2. Langhorns - ”Instrumentalband som lirar surfmusik. Finns inget bättre”.
3. Damn - ”Mycket blås, piano och storband. Har gjort mycket eget bra och har dessutom varit kompband till Timbuktu”.
Så nu vet ni det, även om man kan tycka att det fjärde bandet är lite väl ödmjukt. Att man inte får svar på de andra frågorna får man väl leva med. Det är sånt som är charmen med Torssons låtar. De där små ögonblickshistorierna som ingen annan än Bo Åkerström noterar.
En sak man dock med säkerhet vet är att Torsson med Det fjärde bästa bandet i Lund fullbordade sin övergång från svensk bonnacountrypop till fullfjädrat rockband.
Tendensen var tydlig redan på föregångaren Terese och Valdez. När nu också Mikael Sellers, f.d Sinners, finns med i sättningen är förvandlingen fullbordad.
Nr: 103/CD
CD:n Det fjärde bästa bandet i Lund är albumet som ställer en massa underliga frågor, utan att ge några som helst svar. Är Karin tung missbrukare? I så fall av vad? Låten handlar ju om heminredning...
Vad var det för historia Åkerström kokat ihop med Torsten Eriksson? Jag blir så fruktansvärt nyfiken. Och vad hände egentligen på festen hos Lundins? Folk lämnade ju platsen blodiga...
Och den viktigaste av dem alla. Om nu Torsson är fjärde bästa bandet i Lund, vilka är då de andra tre?
På sista frågan har jag faktiskt svaret eftersom jag har frågat Bo Åkerström (i en intervju för några år sedan).
Det här är hans lista:
1. Sinners - ”Ohyggligt bra band, där dessutom Kiddie Mancini, som spelat med Torsson, fanns med. Men Sinners har ju lagt ner, så egentligen är väl Torsson trea...”
2. Langhorns - ”Instrumentalband som lirar surfmusik. Finns inget bättre”.
3. Damn - ”Mycket blås, piano och storband. Har gjort mycket eget bra och har dessutom varit kompband till Timbuktu”.
Så nu vet ni det, även om man kan tycka att det fjärde bandet är lite väl ödmjukt. Att man inte får svar på de andra frågorna får man väl leva med. Det är sånt som är charmen med Torssons låtar. De där små ögonblickshistorierna som ingen annan än Bo Åkerström noterar.
En sak man dock med säkerhet vet är att Torsson med Det fjärde bästa bandet i Lund fullbordade sin övergång från svensk bonnacountrypop till fullfjädrat rockband.
Tendensen var tydlig redan på föregångaren Terese och Valdez. När nu också Mikael Sellers, f.d Sinners, finns med i sättningen är förvandlingen fullbordad.
Nr: 103/CD
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar