Jag vet! Det är bara en månad sedan jag skrev om Shu Bi Dua. Men det här blir sista gången. Jag lovar!
SHU BI DUA – SHU BI DUA – 1974
Våra danska vänner i Shu Bi Dua gjorde sig någorlunda kända i Sverige i slutet av 70-talet med låtar som Dogshit In My Garden och liknande. Schlagerpop med en humoristisk underton, vilket jag emellanåt plågat bloggläsarna med.
Shu Bi Duas debutplatta från 1974 är däremot något helt annat, det är en rockplatta med dragning åt både folkrock och glam. Förvånansvärt bra säger jag nu, eftersom denna LP för min fram till nu hamnat i skymundan av Shu Bi Duas i övrigt omfattande produktion.
Det får man klart för sig redan i första låten där Shu Bi Dua gör en alldeles egen tolkning av Chuckens gamla dänga Johnny B Goode, som här fått namnet Lulu rocken går.
Shu Bi Dua gör en cover till, Killing Me Softly, som här heter Kylling med soft is. Jodå, humor hade de redan då. Men till skillnad från (alla) deras senare plattor tar det inte överhanden.
Shu Bi Dua 1 känns i stället som ett ganska ambitiöst projekt, om än något spretigt och lite naivt. De siktar åt flera håll samtidigt. Det bjuds på allt från spansk schlager (på spanska) och dansk folkpop, till glamrock och nästan hårdrock.
Små blå maend är till exempel en ganska oblyg flört med psykedelia, vilket 1974 - som var minst sex år för sent - kanske var lite väl optimistiskt.
Rörigt, men samtidigt gör det den här plattan till en charmig liten sak som jag gärna låter stå kvar i samlingen. Däremot blir det inte så med övriga Shu Bi Dua-skivor jag råkar äga.
Där har det nämligen skett en radikal utrensning. Shu Bi Dua försökte nämligen göra en ”Chicago” och ge ut skivor med enbart nummer och inga namn. Jag hängde på och tror de kom till 17, 18 eller 19 eller nåt sånt innan jag gav upp.
Jag hade alla, men inte nu längre. De är ute ur samlingen. Det här är en av två (78´eren).
Nr: 681/2222
SHU BI DUA – SHU BI DUA – 1974
Våra danska vänner i Shu Bi Dua gjorde sig någorlunda kända i Sverige i slutet av 70-talet med låtar som Dogshit In My Garden och liknande. Schlagerpop med en humoristisk underton, vilket jag emellanåt plågat bloggläsarna med.
Shu Bi Dua 1 känns i stället som ett ganska ambitiöst projekt, om än något spretigt och lite naivt. De siktar åt flera håll samtidigt. Det bjuds på allt från spansk schlager (på spanska) och dansk folkpop, till glamrock och nästan hårdrock.
Små blå maend är till exempel en ganska oblyg flört med psykedelia, vilket 1974 - som var minst sex år för sent - kanske var lite väl optimistiskt.
Där har det nämligen skett en radikal utrensning. Shu Bi Dua försökte nämligen göra en ”Chicago” och ge ut skivor med enbart nummer och inga namn. Jag hängde på och tror de kom till 17, 18 eller 19 eller nåt sånt innan jag gav upp.
Jag hade alla, men inte nu längre. De är ute ur samlingen. Det här är en av två (78´eren).
Nr: 681/2222
Nej, vad trist att detta blir sista Shu-Bi-Dua-artikeln! Just din något perversa kärlek till dansk schlagerpop från 70-talet har gett denna blogg en stor del av sin charm.
SvaraRaderaFör övrigt, vad gäller detta med att göra "humoristiska" översättningar av gamla rock- och popklassiker, så fanns det ett norskt band som ägnade sig mycket åt detta. De kallade sig (eller kallar sig, för de är tydligen fortfarande aktiva) Vazelina Bilopphøggers, och har vad jag förstår varit mycket populära i Norge. Numera tycks de dock i huvudsak göra krogshower och liknande.
De är så förtvivlat skojiga att till och med namnet på deras skivetikett är en ordlek som anspelar på raggarkultur och gamla bilar. De kallar sitt bolag OPAL Rekords.
Där fick du nåt att bita i!
Ha, ha. Vis av tidigare misstag tar jag detta som en varning.
Radera