ELECTRIC SUN – EARTHQUAKE – 1979
Det här är en riktigt bra hårdrockplatta. Uli Roth sparar inte på någonting och dammar av både gamla hendrixriff och svettiga mastodontsolon från tiden före punken. Men de som kan det där med krautrock (Electric Sun är tyskar) menar dock med att det bara är mainstream hårdrock.
Nu är Electric Sun i mina öron naturligtvis mer än så. Visst är det hårdrock, men knappast mainstream och har inte särskilt mycket med den kommersiella hårdrock som skulle etablera sig i början av 80-talet.
Jag ser i stället Earthquake som ett övergångsalbum, en den tyska hårdrockens kvastfeningar, där övergången från progressiv hård tysk rock (kraut) till hårdrock i samma skola som Wishbone Ash är ganska tydlig. Earthquake är trots sitt kanske något skamfilade rykte en svettstinkande hårdrockplatta som absolut står sig bra i den konkurrensen.
Det är Uli Roths första platta efter att han lämnade Scorpions (där han tagit över som gitarrist efter Michael Schenker). Man skulle därför kunna påstå att detta album därför är en fristående fortsättning på scorpionsalbum som In Transit och Fly To The Rainbow, de två album där Uli Roths gitarr fick spela huvudrollen.
Det var när han lämnade Scorpions som bandet började sin väg mot den definitiva mainstreamfåran som sen kulminerade med Wind Of Change.
De tidiga plattorna är de intressanta och enligt vad jag tycker de scorpionsskivor man bör ha i samlingen, tillsammans med Schenkerskivan Lonesome Crow. Den som gillar Scorpions tidiga album, krautrockexperimentet Lonesome Crow inräknad, kommer att känna igen sig.
Nr: 2105/2222
Det här är en riktigt bra hårdrockplatta. Uli Roth sparar inte på någonting och dammar av både gamla hendrixriff och svettiga mastodontsolon från tiden före punken. Men de som kan det där med krautrock (Electric Sun är tyskar) menar dock med att det bara är mainstream hårdrock.
Nu är Electric Sun i mina öron naturligtvis mer än så. Visst är det hårdrock, men knappast mainstream och har inte särskilt mycket med den kommersiella hårdrock som skulle etablera sig i början av 80-talet.
Jag ser i stället Earthquake som ett övergångsalbum, en den tyska hårdrockens kvastfeningar, där övergången från progressiv hård tysk rock (kraut) till hårdrock i samma skola som Wishbone Ash är ganska tydlig. Earthquake är trots sitt kanske något skamfilade rykte en svettstinkande hårdrockplatta som absolut står sig bra i den konkurrensen.
Det är Uli Roths första platta efter att han lämnade Scorpions (där han tagit över som gitarrist efter Michael Schenker). Man skulle därför kunna påstå att detta album därför är en fristående fortsättning på scorpionsalbum som In Transit och Fly To The Rainbow, de två album där Uli Roths gitarr fick spela huvudrollen.
Det var när han lämnade Scorpions som bandet började sin väg mot den definitiva mainstreamfåran som sen kulminerade med Wind Of Change.
De tidiga plattorna är de intressanta och enligt vad jag tycker de scorpionsskivor man bör ha i samlingen, tillsammans med Schenkerskivan Lonesome Crow. Den som gillar Scorpions tidiga album, krautrockexperimentet Lonesome Crow inräknad, kommer att känna igen sig.
Nr: 2105/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar