Saturday Night Boogie Woogie

TOTTA´S BLUESBAND – SATURDAY NIGHT BOOGIE WOOGIE – 1983

LP:n inköptes pliktskyldigast eftersom det var Totta Näslunds första riktiga skiva efter Nationalteatern. Att det var en bluesskiva minns jag inte att jag reagerade särskilt mycket på. Jag kommer knappt ihåg att jag ens spelade den.

Jag har för mig att den åkte in rätt omgående i hyllan och sen blev stående där. Att jag ens hade LP:n kom jag inte att tänka på förrän jag hittas Bluesbandets allra första skiva, en liveplatta inspelad i Göteborg i början av 80-talet.

Då åkte Saturday Night Boogie Woogie fram, som naturligtvis var värd ett betydligt bättre öde än att hamna på någon av de allra dammigaste av mina skivhyllor.

Visst, det beslutet går att klaga på. Men samtidigt ska man komma ihåg att det sena 80-talet knappast var någon höjdpunkt när det gäller svensk musik.

Dessutom var det ganska många svenska artister, som kanske i brist på fantasi, spelade in gamla låtar på nytt. Little Mike And The Sweet Soul Music Band firade stora triumfer i kölvattnet fter filmen The Commitments, Anne-Lie Rydé släppte skivan Stulna kyssar med ”bortglömda” svenska 60-talspärlor och så vidare.

Det var förmodligen därför Tottas LP hamnade på mitt undantag så undantagslöst.

Nu för tiden tycker jag det dock är en ganska kul platta att lyssna på. Totta har en säregen röst, som är så innerlig att den känns alldeles nödvändig att lyssna på.

Att låtarna utan undantag är hämtade från gamla bluesmästare eller uppletade bortglömda bluesnummer gör inte särskilt mycket. Det är Tottas och bandets absoluta närvaro som gör Saturday Night Boogie Woogie värd att lyssna på även nu, 25 år för sent.

Nr: 1010/2222