ANNEXUS QUAM – OSMOSE – 1970
Kanske är det Annexus Quam som har svaret på krautrockens innersta gåta. Vad det är som gör musiken så fascinerande att den påstås sudda ut skillnaden mellan tanke och verklighet.
Annexus Quam praktiserar krautrockens teorier, förenar psykedelisk rock med en fullständigt fri form av jazz och skapar på så sätt ett helt eget universum. Gruppen går så långt i sin filosofi att de tar bort betydelsen av att låtarna ska ha namn,vilket skulle kunna göra att musiken tolkas på ena eller andra sättet. För att vara helt fria har de fyra styckena på LP:n döpts till A, B, C och D.
Nu är det väl ingen som skulle kunna tro att medlemmarna i denna grupp en gång i tiden ingick i en religiös brassorkester i Düsseldorf? Men så var det faktiskt. De bröt dock med kyrkans orkester gick sin egen väg och letade upp en alldeles egen plats i krautrockens kosmos.
Därmed sagt att gruppens musik är mycket speciell och det är svårt att hitta något liknande. Möjligtvis skulle man våga jämföra med undergroundhjältarna från Berlin, Mythos, som i sammanhanget dock känns tämligen mainstream och ett fullt normalt popband trots att de befann sig långt ut på den kosmiska krautskalan.
Den som någon gång lyssnat på Agitation Free eller avantgardistiska jazztrion Dzyan (också de tyskar givetvis) snuddar dock förmodligen vid sanningen. Men bara snuddar, närmare än så kommer man nog inte.
Vill du ha en annorlunda musikalisk upplevelse, fullständigt tidlös och helt utan givna mallar är kanske Annexus Quam och gruppens debutplatta Osmose något att leta reda fram.
Men jag lovar ingenting. Det kan vara så att Osmose är LP:n som lyckas sudda ut gränsen mellan tanke och verklighet, att den är svaret på krautrockens gåta...eller så finns det någon helt annanstans...
Nr: 1755/2222
Kanske är det Annexus Quam som har svaret på krautrockens innersta gåta. Vad det är som gör musiken så fascinerande att den påstås sudda ut skillnaden mellan tanke och verklighet.
Annexus Quam praktiserar krautrockens teorier, förenar psykedelisk rock med en fullständigt fri form av jazz och skapar på så sätt ett helt eget universum. Gruppen går så långt i sin filosofi att de tar bort betydelsen av att låtarna ska ha namn,vilket skulle kunna göra att musiken tolkas på ena eller andra sättet. För att vara helt fria har de fyra styckena på LP:n döpts till A, B, C och D.
Nu är det väl ingen som skulle kunna tro att medlemmarna i denna grupp en gång i tiden ingick i en religiös brassorkester i Düsseldorf? Men så var det faktiskt. De bröt dock med kyrkans orkester gick sin egen väg och letade upp en alldeles egen plats i krautrockens kosmos.
Därmed sagt att gruppens musik är mycket speciell och det är svårt att hitta något liknande. Möjligtvis skulle man våga jämföra med undergroundhjältarna från Berlin, Mythos, som i sammanhanget dock känns tämligen mainstream och ett fullt normalt popband trots att de befann sig långt ut på den kosmiska krautskalan.
Den som någon gång lyssnat på Agitation Free eller avantgardistiska jazztrion Dzyan (också de tyskar givetvis) snuddar dock förmodligen vid sanningen. Men bara snuddar, närmare än så kommer man nog inte.
Vill du ha en annorlunda musikalisk upplevelse, fullständigt tidlös och helt utan givna mallar är kanske Annexus Quam och gruppens debutplatta Osmose något att leta reda fram.
Men jag lovar ingenting. Det kan vara så att Osmose är LP:n som lyckas sudda ut gränsen mellan tanke och verklighet, att den är svaret på krautrockens gåta...eller så finns det någon helt annanstans...
Nr: 1755/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar