JOHN HIATT – SLOW TURNING – 1988
John Hiatt hade planen klar när Slow Turning skulle spelas in 1988. Han ville ha med Ry Cooder, Nick Lowe och Jim Keltner...igen. De hade backat upp honom på plattan innan, Bring the Family, och den blev ju lyckad som alla minns.
Nu blev det av olika skäl inte så. Hiatt fick spela in skivan tillsammans med polarna i hans liveband The Goners i stället. Det blev helt okej ändå. Ganska bra faktiskt. Nästan lite bättre. Mycket mer än vad alla trodde.
Trots att det är en 80-talare är Slow Turning är en tuff hiatt-skiva. Det är bra riv i melodierna och tempot är högt. Hiatt skriver lysande små popcountrylåtar och Slow Turning är inget undantag. Georgia Rae är en av mina favoriter, det är en liten svettig sak. För att inte tala om Tennessee Plates. En riktig rock´n roll-låt med twang.
Och vare sig det var medvetet eller inte, nånstans i bakgrunden kan man ana Nick Lowes ande sväva över skivan.
Nr: borttagen ur samlingen, såld.
John Hiatt hade planen klar när Slow Turning skulle spelas in 1988. Han ville ha med Ry Cooder, Nick Lowe och Jim Keltner...igen. De hade backat upp honom på plattan innan, Bring the Family, och den blev ju lyckad som alla minns.
Trots att det är en 80-talare är Slow Turning är en tuff hiatt-skiva. Det är bra riv i melodierna och tempot är högt. Hiatt skriver lysande små popcountrylåtar och Slow Turning är inget undantag. Georgia Rae är en av mina favoriter, det är en liten svettig sak. För att inte tala om Tennessee Plates. En riktig rock´n roll-låt med twang.
Och vare sig det var medvetet eller inte, nånstans i bakgrunden kan man ana Nick Lowes ande sväva över skivan.
Nr: borttagen ur samlingen, såld.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar