10CC – LOOK HEAR – 1980
Jo, jag hade förväntningar på skivan som skulle komma efter Bloody Tourists. Dreadlock Holiday var ju en sån där låt som det bara inte gick att låta bli att tycka om. Det var dessutom en sån där envis sak som klistade sig fast i skallen. Look hear, tänkte jag när nya skivan kom.
Men inte. Den skivan satte sig inte nånstans. Det tog ett bra tag och flera genomlyssningar innan jag kom ”varför” på spåren. Att det tog tid, insåg jag senare, berodde på att låtarna på skivan var så anonyma att man glömde bort dem direkt. Inga riktigt bra låtar alltså, vilket var första felet.
Men 10cc hade ju trasslat sig förbi såna trivialiteter som bara halvtaskiga poplåtar tidigare, Bloody Tourists hade ju ett par ganska dassiga nummer den också. Men dem var det ingen som kom ihåg, bara Dreadlock Holiday...
Andra felet, och det avgörande, var dock att 10cc nånstans under vägen till en färdig Look Hear verkade ha förlorat sitt sinne för humor och självironi.
Bandets tidiga plattor var bitande iroiska och roliga, något som Stewart och Gouldman lyckades ta med sig till Deceptive Bends och Bloody Tourists också. Lite förvånad fick jag för första gången uppleva en 10cc-skiva som jag inte tyckte var rolig, utan faktiskt rent av lite tråkig att lyssna på.
10cc:s första djupdykning därmed konstaterad. De gamla fansen som varit med sen Donna och The Dean And I tröstade sig dock med att 10cc vid den här tiden bara var halva sitt ursprungliga jag. Lol Creme och Kevin Godley hade ju lämnat bandet för flera skivor sedan, kvar var bara Eric Stewart och Graham Gouldman. Duon hade dock klarat sig bra...fram till Look Hear.
Helt hopplös är skivan självklart inte, Stweart och Gouldman kunde snickar ihop bra poplåtar. I Took You Home och It Doesn´t Matter At All är sjyssta nummer på 10cc:s egen hemmaplan, alltså 60-talets merseybeatpop. De två adderar jag i internminnet för framtida bruk. Resten deletas.
Nr: 1159/2222
Jo, jag hade förväntningar på skivan som skulle komma efter Bloody Tourists. Dreadlock Holiday var ju en sån där låt som det bara inte gick att låta bli att tycka om. Det var dessutom en sån där envis sak som klistade sig fast i skallen. Look hear, tänkte jag när nya skivan kom.
Men inte. Den skivan satte sig inte nånstans. Det tog ett bra tag och flera genomlyssningar innan jag kom ”varför” på spåren. Att det tog tid, insåg jag senare, berodde på att låtarna på skivan var så anonyma att man glömde bort dem direkt. Inga riktigt bra låtar alltså, vilket var första felet.
Men 10cc hade ju trasslat sig förbi såna trivialiteter som bara halvtaskiga poplåtar tidigare, Bloody Tourists hade ju ett par ganska dassiga nummer den också. Men dem var det ingen som kom ihåg, bara Dreadlock Holiday...
Andra felet, och det avgörande, var dock att 10cc nånstans under vägen till en färdig Look Hear verkade ha förlorat sitt sinne för humor och självironi.
Bandets tidiga plattor var bitande iroiska och roliga, något som Stewart och Gouldman lyckades ta med sig till Deceptive Bends och Bloody Tourists också. Lite förvånad fick jag för första gången uppleva en 10cc-skiva som jag inte tyckte var rolig, utan faktiskt rent av lite tråkig att lyssna på.
10cc:s första djupdykning därmed konstaterad. De gamla fansen som varit med sen Donna och The Dean And I tröstade sig dock med att 10cc vid den här tiden bara var halva sitt ursprungliga jag. Lol Creme och Kevin Godley hade ju lämnat bandet för flera skivor sedan, kvar var bara Eric Stewart och Graham Gouldman. Duon hade dock klarat sig bra...fram till Look Hear.
Helt hopplös är skivan självklart inte, Stweart och Gouldman kunde snickar ihop bra poplåtar. I Took You Home och It Doesn´t Matter At All är sjyssta nummer på 10cc:s egen hemmaplan, alltså 60-talets merseybeatpop. De två adderar jag i internminnet för framtida bruk. Resten deletas.
Nr: 1159/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar