BOB MARLEY – KAYA – 1978
Kaya blev min allra första kontakt med reggae. Jag hittade skivan bland Musikhallens nyinkomna och hade hört talas om Bob Marleys storhet men inte hört hans låtar. Jag blev inte mycket klokare när jag lyssnade på Easy Skanking i hörlurarna. Det var inte riktigt som jag trodde.
Jag köpte inte skivan då. Inte ens på det lyckliga 70-talet gick det att köpa alla skivor man ville ha. Men innan jag hunnit ut på Västra Storgatan (som alla vet låg ju Musikhallen där, som en mörk korridor in i huset. LP-skivorna fanns närmast det enda skyltfönstret, längre in fanns noterna, men så långt in i affären gick man aldrig) visste jag att den skivan skulle jag ha. Men inte just då.
Det tog ett par dagar innan jag fick chansen att komma tillbaka. Och då var skivan inte där längre, vilken oerhörd besvikelse. Men Jönköping hade fler skivaffärer på 70-talet. Ole på Sesam hade skivan.
Långt senare insåg jag att Kaya inte var något typiskt reggae- eller Bob Marleyalbum. Texterna är knappast politiska eller upproriska, musiken ovanligt laidback.
Det är snarare ett introspektivt album där Bob Marley och Wailers ser på världen genom ett lätt men dimmigt ganjadis utan att känna sig behöva ta del. Ett avslappnat album med avslappnande låtar och sköna texter.
Bland marleykännarna verkar det finnas en samstämmighet om att Kaya inte hör till Bob Marleys stora verk, och det inte bara för att skivan saknar stora reggaehits som på Rastaman Vibration, Natty Dread eller Exodus.
De har säkert rätt. Men jag gillar skivan ändå, kanske är det till och med så att Kaya är den Marley-LP jag tycker allra bäst om. Kanske för att den blev min första kontakt med reggae och Bob Marley, eller för den avslappnade attityden och sköna stämning låtarna på skivan skapar; Easy Skanking, Kaya, Sun Is Shining, Is This Love.
Nr: 288/2222
Kaya blev min allra första kontakt med reggae. Jag hittade skivan bland Musikhallens nyinkomna och hade hört talas om Bob Marleys storhet men inte hört hans låtar. Jag blev inte mycket klokare när jag lyssnade på Easy Skanking i hörlurarna. Det var inte riktigt som jag trodde.
Det är snarare ett introspektivt album där Bob Marley och Wailers ser på världen genom ett lätt men dimmigt ganjadis utan att känna sig behöva ta del. Ett avslappnat album med avslappnande låtar och sköna texter.
Bland marleykännarna verkar det finnas en samstämmighet om att Kaya inte hör till Bob Marleys stora verk, och det inte bara för att skivan saknar stora reggaehits som på Rastaman Vibration, Natty Dread eller Exodus.
De har säkert rätt. Men jag gillar skivan ändå, kanske är det till och med så att Kaya är den Marley-LP jag tycker allra bäst om. Kanske för att den blev min första kontakt med reggae och Bob Marley, eller för den avslappnade attityden och sköna stämning låtarna på skivan skapar; Easy Skanking, Kaya, Sun Is Shining, Is This Love.
Nr: 288/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar