AMON DÜÜL – PARADIESWÄRTZ DÜÜL – 1970
Jag hade först skivan hemma på lån, med möjlighet att köpa. Jag visste inte vad jag skulle ha den till...jo, det gjorde jag...
Jag köpte den så klart. Inte för att jag på något sätt kan påstå att den tillför samlingen något. Utan mest för att den är så ofokuserad. Det är hippieland, acid-folk-psych. Det är så nära man kan komma psykedelians europeiska rötter. Det är primitiv krautrock.
1968 gick radikala politiska böngrodds-, lins- och hampakollektivet Amon Düül två skilda vägar. Den andra delen, Amon Düül II, blev kollektivets framgångsrika musikaliska gren.
Amon Düül utan tvåan är den marijuanahandgripligt ideologiska delen som dock en kort tid verkade parallellt på den tyska musikscenen.
Fyra kaotiska album hann denna grupp med. En kännare av krautrock jag emellanåt brukar diskutera underliga LP-skivor med menar att de flesta skivor med Amon Düül är mer eller mindre olyssningsbara.
”Det är musik som plågar mig rent fysiskt, jag får ont i bröstet”, säger han. Den här LP:n anser han dock vara av något bättre kvalitet. De övriga skivorna är mer eller mindre improviserade jam, där gruppens medlemmar kom och gick lite som de ville under inspelningen. Den här LP:n är dock gjord under mer ordnade former.
Nåja, ordning...Paradieswärtz Düül är haschinrökt improvisation det också, där bristerna i de musikaliska kvaliteterna är uppenbara till och med för en lekman.
Akustisk gitarr och kongas är de instrument som används flitigast, elgitarr, flöjt och sång dyker upp lite sporadiskt.
Det jag närmast kommer att tänka på är de album Marc Bolan spelade in under namnet Tyrannosaurus Rex i slutet ev 60-talet, med den skillnaden att Amon Düül inte på något sätt lägger lika stor vikt vid eventuella melodier.
Nr: 657/2222
Jag hade först skivan hemma på lån, med möjlighet att köpa. Jag visste inte vad jag skulle ha den till...jo, det gjorde jag...
Amon Düül utan tvåan är den marijuanahandgripligt ideologiska delen som dock en kort tid verkade parallellt på den tyska musikscenen.
Fyra kaotiska album hann denna grupp med. En kännare av krautrock jag emellanåt brukar diskutera underliga LP-skivor med menar att de flesta skivor med Amon Düül är mer eller mindre olyssningsbara.
”Det är musik som plågar mig rent fysiskt, jag får ont i bröstet”, säger han. Den här LP:n anser han dock vara av något bättre kvalitet. De övriga skivorna är mer eller mindre improviserade jam, där gruppens medlemmar kom och gick lite som de ville under inspelningen. Den här LP:n är dock gjord under mer ordnade former.
Det jag närmast kommer att tänka på är de album Marc Bolan spelade in under namnet Tyrannosaurus Rex i slutet ev 60-talet, med den skillnaden att Amon Düül inte på något sätt lägger lika stor vikt vid eventuella melodier.
Nr: 657/2222
Har inte spelat denna på ett tag, men tyckte mycket om den både första och senaste gången jag gjorde det. Har tjuvlyssnat lite på deras andra skivor, och för dem är intrycket verkligen "olyssningsbart". Men inte för den här. (Vill minnas att ett par musiker från Amon Düül II deltog på just denna LP, vilket kan förklara saken.)
SvaraRaderaAha, det förklarar saken.
Radera...fast när jag kollar saken på engelska Wikipedia så var ADII-medlemmarna bara med på en av de tre låtarna, så det kan inte vara hela sanningen. Uppenbarligen fanns det en del musikalitet även i det här bandet. Som de gjorde sitt bästa för att dölja på de andra skivorna...
SvaraRaderahe, he
Radera