I ett mörklagt ingenmansland

SPARKS – INTRODUCING SPARKS – 1977

Storhetstiden för Sparks tog inte slut med bröderna Maels magnum opus Big Beat. Men Ron och Russel Mael blev lite knepigare att följa. Uppföljaren Introducing Sparks hamnade av någon anledning i ett mörklagt ingenmansland. Men det är en LP som är betydligt bättre än sitt utseende.

Kanske var det omslaget som gjorde att Introducing Sparks glömdes bort så fort. Dess oinspirerade yttre höjer knappast intresset. Jag tänker Paul Paljett och svensktopp...

Albumet släpptes på CD först 2006 vilket kunde gjort att intresset för vinylskivan skulle ökat. Men Introducing Sparks blev aldrig ett dyrt samlarobjekt, vinylskivan kan man med lite tur fortfarande köpa för bara några kronor. Det händer emellanåt att den dyker upp i begagnatbackarna för en tia.

Nej, det där omslaget ställde till det för en av Sparks bästa plattor. Jodå, så är det, Introducing Sparks är nämligen en lysande popskiva. För varje gång jag lyssnar blir jag allt mer övertygad om att varenda låt på skivan är små mästerverk.

Man skulle möjligtvis kunna hävda att det inte hänt särskilt mycket jämfört med Big Beat, att bröderna Mael malde på i ungefär samma spår, vilket nog stämmer. Skillnaden är att Introducing Sparks har en något mindre experimentell sida, det är en renare popskiva med rakare och inte fullt så knepiga låtar som på Sparks tidigare album.

Det borde kanske göra Introducing Sparks mindre intressant. Men inte alls. Bröderna Mael gjorde det igen. Efter den här LP:n lämnade dock Sparks den experimentella popmusiken och gav sig iväg mot dancepop, elektro och disco.

Nr: 2041/2222