ASH RA TEMPEL – SCHWINGUNGEN – 1972
Schwingungen är långt ifrån den LP i samlingen jag tycker bäst om. Men den är en av de underligaste. Tyska elektrokrautbandet Ash Ra Tempel sätter inga gränser mellan psykedelia, spacerock, långa hypnotiska drömsekvenser och elektronisk musik.
Att de dessutom gör det med en sångare, den mystiske John L, som ärligt talat nog saknar de flesta kvaliteter en bra sångare ska ha, är ett försvårande faktum. Möjligtvis kan man med lite god vilja påstå att det handlar om någon slags konstnärlig frihet.
John L:s insats gör att mitt fokus flyttas till egentligen helt fel saker. Detta är den enda LP med Ash Ra Tempel han finns med, han fick sparken strax efter att Schwingungen släppts.
Nej, intresset borde i stället ligga på den musik Ash Ra Tempel skapade och att bandet blev språngbrädan för elektromusikern Klaus Schulze och hans senare så framgångsrika karriär.
Ser man bara till den instrumentala delen är Schwingungen ett betydligt intressantare album.
Dels för att Klaus Schulze så uppenbart hämtat delar av sin tankevärld från Tangerine Dream, som han innan han bildade Ash Ra Tempel samarbetat en hel del med.
Den andra delen av detta album, b-sidan, går i det närmaste att sätta likhetstecken med Tangerine Dream. Den andra spännande detaljen är att Ash Ra Tempel var så oerhört imponerade av Pink Floyd att de till och med skaffat sig exakt samma utrustning som sina brittiska hjältar. Det kommer till uttryck på den något mer lättillgängliga a-sidan av LP:n.
Och där måste jag ställa mig upp och applådare Ash Ra Tempel. Första tanken är då givetvis att deras musik skulle vara någon slags sämre kopia av The Pipers At The Gates Of Dawn.
Men så är det inte alls. Ash Ra Tempel går i stället sin helt egen väg, använder bara Pink Floyd som inspiration för att skapa sin helt egen musik, elektronisk krautrock om man så vill.
Det enda negativa jag har att säga om det är sista delen av a-sidan, är att det är där John L kommer in i handlingen på allvar...
Nr: 572/2222
Schwingungen är långt ifrån den LP i samlingen jag tycker bäst om. Men den är en av de underligaste. Tyska elektrokrautbandet Ash Ra Tempel sätter inga gränser mellan psykedelia, spacerock, långa hypnotiska drömsekvenser och elektronisk musik.
Nej, intresset borde i stället ligga på den musik Ash Ra Tempel skapade och att bandet blev språngbrädan för elektromusikern Klaus Schulze och hans senare så framgångsrika karriär.
Ser man bara till den instrumentala delen är Schwingungen ett betydligt intressantare album.
Dels för att Klaus Schulze så uppenbart hämtat delar av sin tankevärld från Tangerine Dream, som han innan han bildade Ash Ra Tempel samarbetat en hel del med.
Den andra delen av detta album, b-sidan, går i det närmaste att sätta likhetstecken med Tangerine Dream. Den andra spännande detaljen är att Ash Ra Tempel var så oerhört imponerade av Pink Floyd att de till och med skaffat sig exakt samma utrustning som sina brittiska hjältar. Det kommer till uttryck på den något mer lättillgängliga a-sidan av LP:n.
Men så är det inte alls. Ash Ra Tempel går i stället sin helt egen väg, använder bara Pink Floyd som inspiration för att skapa sin helt egen musik, elektronisk krautrock om man så vill.
Det enda negativa jag har att säga om det är sista delen av a-sidan, är att det är där John L kommer in i handlingen på allvar...
Nr: 572/2222
Efter att ha läst denna text undrar man förstås: Vem var egentligen John L och vart tog han vägen efter sin korta karriär i Ash Ra Tempel? Lever han? Är han fortfarande aktiv i musiksammanhang och förstör för övrigt utmärkta skivor i elektrokraut-genren?
SvaraRaderaHa, ha! Exakt! Vem tusan är John L?
RaderaJohn L hette Manfred Fuchs, dog 2007.
RaderaVar med en kort period i Agitation Free. Scarecrew var han med i sedan. Lite "svåra" för att uttrycka sig milt.