ELLIOTT MURPHY – 12 - 1990
Elliott Murphy lyckades aldrig riktigt hemma i USA, men när han spelade i Europa var det alltid fullt hus. Kanske var det därför han 1990 bestämde sig för att flytta till Paris, där han lär bo även nu för tiden.
LP:n ”12” var en av de första album han spelade in i Frankrike, på skivbolaget New Rose. En dubbel-LP som nu för tiden är ganska svår att få tag på. Samlare är ute efter den eftersom dubbel-LP:n innehåller tre låtar extra jämfört med cd-utgåvan, 24 i stället för 21.
Skivan är inte heller utgiven i USA i sitt ursprungsskick. Där släpptes den först 1993 men då nedkortad och med namnet Unreal City. Jag köpte 12 när den precis hade kommit.
Jag tror att det här är en av de sista Elliott Murphy-album som gavs ut på vinyl. Plattan efter, Selling The Gold (1995) finns vad jag vet enbart som cd-skiva.
Att det blev en dubbel-LP sägs hänga på att det var precis vad Elliott Murphy ville göra då.
Skivan har ett berättande, kanske självbiografiskt, format där Murphy går hela vägen från sin barndom via tiden som undergroundrocker i New York och till Paris.
Som alltid gör Elliott Murphy välskrivna och ordrika låtar. Här är det dessutom hela 24 till antalet. Så för den som inte är helt såld på hans musik kan nog en sån här skiva bli lite för mycket.
Den stora fördelen, som jag ser det, är den enkla och raka produktionen. Borta är det svulstiga 80-talssoundet. I stället framträder en betydligt mer behaglig musikscen som visserligen tar tid att sätta sig in i, som känns både viktig och intressant.
Nr: 1139/2222
Elliott Murphy lyckades aldrig riktigt hemma i USA, men när han spelade i Europa var det alltid fullt hus. Kanske var det därför han 1990 bestämde sig för att flytta till Paris, där han lär bo även nu för tiden.
Skivan är inte heller utgiven i USA i sitt ursprungsskick. Där släpptes den först 1993 men då nedkortad och med namnet Unreal City. Jag köpte 12 när den precis hade kommit.
Jag tror att det här är en av de sista Elliott Murphy-album som gavs ut på vinyl. Plattan efter, Selling The Gold (1995) finns vad jag vet enbart som cd-skiva.
Skivan har ett berättande, kanske självbiografiskt, format där Murphy går hela vägen från sin barndom via tiden som undergroundrocker i New York och till Paris.
Som alltid gör Elliott Murphy välskrivna och ordrika låtar. Här är det dessutom hela 24 till antalet. Så för den som inte är helt såld på hans musik kan nog en sån här skiva bli lite för mycket.
Den stora fördelen, som jag ser det, är den enkla och raka produktionen. Borta är det svulstiga 80-talssoundet. I stället framträder en betydligt mer behaglig musikscen som visserligen tar tid att sätta sig in i, som känns både viktig och intressant.
Nr: 1139/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar