The Musical Box: ...nu stirrar han på mig med sina rovdjursögon

söndag 14 augusti 2016

...nu stirrar han på mig med sina rovdjursögon

BIRTH CONTROL – LIVE – 1974

Ha, en liveplatta precis i min smak. Och redan här vet jag att jag definitivt inte får medhåll från det stora flertalet. Men jag skriver vad jag tycker. Och den här dubbel-LP:n gillar jag. Trots att ljudet inte är särskilt bra. Men jag tycker ändå skivan är så bra att jag nästan jämför med Made In Japan.
Sa jag att det bara är fem låtar...på fyra LP-sidor. Och att en av låtarna är en tio minuter, ganska fånig, version av Long Tall Sally. Att de övriga fyra i sina studioversioner är tämligen korta låtar, men att Birth Control här vägrar släppa taget och drar ut dem i oändligt långa jam, improviserade.

Låtarna kommer i slutändan ut som något helt annat än de var från början. Trots de mer eller mindre görs om till oigenkännlighet tycker jag det är synnerligen underhållande.
Sånt kan förstås reta gallfeber på en och annan. Särskilt de ortodoxa progrockare som sätter en ära i att få höra sitt band göra en exakt kopia av en studiolåt även live...bara för att det är så svårt.

En av dem sitter i dörröppningen och glor på mig just nu. När jag tidigare spelade Tangerine Dream låg huskatten så gott på fönsterbrädet och spann.

Men när Birth Control hamnade på skivtallriken började det röra oroligt på sig bakom gardinen. Till slut blev han förbannad, hoppade ner och lämnade föraktfullt lokalen utan att så mycket som titta åt mitt håll. Nu sitter han där ute och stirrar på mig med sina rovdjursögon och bara väntar på att kunna hugga mig i ryggen.

Och det bara för att jag är av motsatt åsikt. Jag gillar bäst när banden hittar nya infallsvinklar och skapar nya versioner, gärna av en händelse, oplanerat.

Det riktigt häftiga är när de gör det direkt på scenen, improvisationer. Då blir det roligt. Just det, Made In Japan var det. Jo, likheter finns. Även Deep Purple var ju mästare på att dra ut sina låtar i det oändliga och skapa nya fascinerande saker som är alldeles förbannat roliga att lyssna på. Birth Control gör det precis lika bra.

Nr: 241/2222

4 kommentarer:

  1. Som vanligt tycker jag som du. "Long tall Sally" fungerade säkerligen bra som publikfriarlåt misstänker att du tycker munspelet låter lite daterat.
    Från början läste jag din text som vilken som helst. Men så började jag tänka på att jag gav grannen min dubblett av albumet "Hoodoo Man", för ett tag sedan. Han är ett stort Status Quo fan, så tänkte att det funkar nog. Men han har aldrig nämt den med ett ord, har inte hört att han spelar den heller. Jag tycker inte Birth Control är svåra på något sätt men är deras musik för komplicerad för en vanlig boogie rockare.

    SvaraRadera
  2. Se upp, han kanske sitter därute och väntar och hugger dej i ryggen när du minst anar det.

    SvaraRadera
  3. Aj, det var illa. 4/4-takt, inget illa om det, men jag ville ju bara göra en god gärning.

    SvaraRadera