Som alla bloggar med viss självinsikt kommer här listan på årets bästa skivor. Men i mitt fall handlar det inte om de bästa skivor som kom ut 2017, utom om de som kom som nya till min samling. Det finns alltså inget nyhetsvärde i det här, eller jo det gör det kanske, en del av de skivor jag köpt har nu kommit ut som återutgivningar efter att ha varit bortglömda i många år. I de flesta fallen är skivorna i min lista såna som nu går att hitta på ny vinyl.
Den här gången har det varit ovanligt svårt att välja ut skivor. Det beror på att inflödet till samlingen det gånga året inte varit lika stort som förr. Eller nja, en hel del har kommit in, men mycket har varit såna jag redan hade...men ville ha bättre ex av.
Det är ett av de problem som uppstår när man köper en skivtvätt, man går igenom sina skivor och upptäcker alla skavanker och smårepor som inte borde vara där. De skivorna har jag tagit bort ur samlingen. Och håller nu på att ersätta dem med nya fina.
Numera har jag till exempel Sparks tre första i fina nypressar och mina gamla repiga är bortlämnade. Samma gäller en del Pink Floyd, Santana, Ebba Grön, Golden Earring, Beatles, Stones, Hendrix och så vidare...
Uppiggad av detta har jag av bara farten fortsatt utrensningen med de skivor jag kom fram till att jag troligen inte skulle lyssna på fler gånger och därför inte behövde. De ligger ute på Tradera nu. För första gången någonsin minskar alltså skivsamlingen, känns konstigt men inte så jobbigt som jag först trodde. Har insett att jag nog inte samlar på skivor, utan mer på upplevelsen av dem.
Urvalet av ”nya” skivor till listan blir i år därför lite begränsat, men jag har kommit fram till följande:
Ian Hunter – Greatest Hits Live
En briljant liveplatta från ett par berömda konserter i London 2004. Det är verkligen en Greatest Hits-skiva och Ian har letat upp det bästa nåde från Mott the Hoopletiden och sin egen långa solokarriär. Skivan släpptes i år.
Sparks – Hippopotamus
Såna här album dyker väldigt sällan upp. Hippopotamus är en sån där skiva man hejdlöst fastnar för direkt. Låtar som Edith Piaf, Scandinavian Design och Missionary Position, har såna där oemotståndliga pophooks som limmar sig fast redan i första lyssningen. Utgiven 2017.
Out Of Focus – Out Of Focus
Out Of Focus är ett av krautrockens allra främsta. Den här LP:n - deras andra - är tyskarnas storverk. Ett rock- och jazzfusionalbum som inte är något annat än fascinerande. Ett mäktigt statement. En reissue från 2009.
Jethro Tull – Warchild 2014
Warchild är orsaken till att Jethro Tull och Ian Anderson är så stort i min musikvärld. Men det var skivan från 1974 det. Det här är en överraskande bra remix från 2014 av Steve Wilson.
Lokomotive Kreuzberg – Fette Jahre
Fette Jahre sägs vara det mest lättillgängliga av de album Lokomotive Kreuzberg spelade in. Detta undergroundband från Berlin ägnade sig annars mest åt politisk progressiv musik och satirisk teater i samma anda som kollegorna Floh De Cologne. Utgiven 1975.
Art Zoyd – Phase IV
Art Zoyd är andra generationens fransk progg, har rötterna i Rock In Opposition och har med säkerhet influerats av giganterna Magma. Art Zoyd är nära besläktade med Samla Mammas Manna. Släppt 1982.
Halfnelson – Halfnelson
Att ha skivan med Halfnelson hemma känns stort. Det är visserligen samma skiva som Sparks debutskiva, men bröderna Mael uppträder här under annat namn. Den kom till innan Sparks blev Sparks och blev This Town Ain´t Big Enough med hela världen. Utgiven 1971.
Made In Germany – Made In Germany
Den här LP:n skulle vara värd att ha bara för låten Made In Germany, den är fantastisk. Men hela skivan är lika rolig. En smått naivt och galen platta, utan att för den skull bli spretig eller ofokuserad. Kom 1971, nyutgiven på vinyl 2016.
Projecto A – Projecto A+B
Alla ljudeffekterna på den här spanska proggskivan, det finns en hel del, är ”hemmagjorda”. 1971 gick det inte att ladda ner piratfiler från Ryssland. Ville man ha nåt gjort fick man göra det själv. Och det gjorde Frank Dubé. Släppt som reissue på vinyl 2015.
Jimi Hendrix - Are You Experienced
Möjligen är detta alla tiders starkaste och fräckaste debutplatta. Are You Experienced spöar lätt Led Zeppelins etta och har haft minst lika mycket influenser på senare musik som Beatles Sgt Pepper. Det är minst sagt en legendarisk LP. Reissue 2015.
Foto: E.A Koppfeldt
Den här gången har det varit ovanligt svårt att välja ut skivor. Det beror på att inflödet till samlingen det gånga året inte varit lika stort som förr. Eller nja, en hel del har kommit in, men mycket har varit såna jag redan hade...men ville ha bättre ex av.
Det är ett av de problem som uppstår när man köper en skivtvätt, man går igenom sina skivor och upptäcker alla skavanker och smårepor som inte borde vara där. De skivorna har jag tagit bort ur samlingen. Och håller nu på att ersätta dem med nya fina.
Numera har jag till exempel Sparks tre första i fina nypressar och mina gamla repiga är bortlämnade. Samma gäller en del Pink Floyd, Santana, Ebba Grön, Golden Earring, Beatles, Stones, Hendrix och så vidare...
Uppiggad av detta har jag av bara farten fortsatt utrensningen med de skivor jag kom fram till att jag troligen inte skulle lyssna på fler gånger och därför inte behövde. De ligger ute på Tradera nu. För första gången någonsin minskar alltså skivsamlingen, känns konstigt men inte så jobbigt som jag först trodde. Har insett att jag nog inte samlar på skivor, utan mer på upplevelsen av dem.
Urvalet av ”nya” skivor till listan blir i år därför lite begränsat, men jag har kommit fram till följande:
En briljant liveplatta från ett par berömda konserter i London 2004. Det är verkligen en Greatest Hits-skiva och Ian har letat upp det bästa nåde från Mott the Hoopletiden och sin egen långa solokarriär. Skivan släpptes i år.
Såna här album dyker väldigt sällan upp. Hippopotamus är en sån där skiva man hejdlöst fastnar för direkt. Låtar som Edith Piaf, Scandinavian Design och Missionary Position, har såna där oemotståndliga pophooks som limmar sig fast redan i första lyssningen. Utgiven 2017.
Out Of Focus är ett av krautrockens allra främsta. Den här LP:n - deras andra - är tyskarnas storverk. Ett rock- och jazzfusionalbum som inte är något annat än fascinerande. Ett mäktigt statement. En reissue från 2009.
Warchild är orsaken till att Jethro Tull och Ian Anderson är så stort i min musikvärld. Men det var skivan från 1974 det. Det här är en överraskande bra remix från 2014 av Steve Wilson.
Fette Jahre sägs vara det mest lättillgängliga av de album Lokomotive Kreuzberg spelade in. Detta undergroundband från Berlin ägnade sig annars mest åt politisk progressiv musik och satirisk teater i samma anda som kollegorna Floh De Cologne. Utgiven 1975.
Art Zoyd är andra generationens fransk progg, har rötterna i Rock In Opposition och har med säkerhet influerats av giganterna Magma. Art Zoyd är nära besläktade med Samla Mammas Manna. Släppt 1982.
Att ha skivan med Halfnelson hemma känns stort. Det är visserligen samma skiva som Sparks debutskiva, men bröderna Mael uppträder här under annat namn. Den kom till innan Sparks blev Sparks och blev This Town Ain´t Big Enough med hela världen. Utgiven 1971.
Den här LP:n skulle vara värd att ha bara för låten Made In Germany, den är fantastisk. Men hela skivan är lika rolig. En smått naivt och galen platta, utan att för den skull bli spretig eller ofokuserad. Kom 1971, nyutgiven på vinyl 2016.
Alla ljudeffekterna på den här spanska proggskivan, det finns en hel del, är ”hemmagjorda”. 1971 gick det inte att ladda ner piratfiler från Ryssland. Ville man ha nåt gjort fick man göra det själv. Och det gjorde Frank Dubé. Släppt som reissue på vinyl 2015.
Möjligen är detta alla tiders starkaste och fräckaste debutplatta. Are You Experienced spöar lätt Led Zeppelins etta och har haft minst lika mycket influenser på senare musik som Beatles Sgt Pepper. Det är minst sagt en legendarisk LP. Reissue 2015.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar