Första beatlesskivan jag hörde

BEATLES – A HARD DAY´S NIGHT – 1964

Jag har ett speciellt förhållande till A Hard Day´s Night. Det räcker med att få syn på den för att åka på en nostalgiflash. Så när jag hittade den bland nyinkomna hos Klasses kunde jag inte låta bli. Av någon anledning har det aldrig blivit av att jag köpt den tidigare.

A Hard Day´s Night var den allra första beatles-LP jag hörde. Hemma hos en kompis på samma gata, på en gammal resegrammofon i smutsgul plast där högtalaren satt i locket. Mono givetvis, så den var inte modern ens då. A Hard Day´s Night var också mono. Såklart. Men på den tiden visste vi inte vad det var för skillnad. Det lät bra ändå, tyckte vi.

Det var någon gång i början av 70-talet. Då var Beatles gamla skivor inget folk gick omkring och skröt med. Skivan kom 1964 och alla hade den. Och hade de inte den själva var det säkert något äldre syskon som hade den undangömd i sin samling.

Just det, undangömd. För i början av 70-talet var det inte många som erkände att de hade gamla beatlesskivor. Då var det Led Zeppelin, Black Sabbath och Made in Japan med Deep Purple som gällde.

Jag vågar mig inte på att recensera en skiva med ett band som satte standarden för hela populärmusiken. Jag har sån oerhörd respekt.

Jag nöjer mig med att konstaterar att 1964 var väldigt tidigt, att Beatles var väldigt tidigt ute jämfört med andra och att A Hard Day´s Night fortfarande är väldigt, väldigt rolig att lyssna på.

Nr: 937/2222

OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare, men ger den nu en ny chans.