BLOODROCK – PASSAGE – 1972
Vill man snåla med berömmet går det alltid att hävda att Bloodrock snodde allt de kom över när de spelade in Passage 1972. Man kan påstå att det här texasgänget verkar ha lånat från både Jethro Tull och Emerson Lake & Palmer. Och så tråcklade de ihop något alldeles eget...
Man bör nog lägga till att Bloodrock innan detta album var mer ett hårdrockband i ungefär samma fåra som Steppenwolf och Grand Funk Railroad.
Passage är ändå en ganska kul platta. Men med brittiska mått mätt (vid den här tiden) var det nog ganska taffligt och ett ganska uppenbart försök att kopiera band som var bättre.
Men Bloodrock var modiga. Det finns de som påstår att de med den här LP:n var det allra första amerikanska band som gav sig på progressiv rock.
Jag kan inte svära på att det är så, men det är fullt möjligt. Här finns både vindlande moogsynthslingor, tvärflöjt och väl inrökta texter utan någon som helst mening. Sen kan jag tycka att Bloodrocks tidigare album bitvis också var tämligen ”progressiva” för att komma från ett sydstatsgäng.
För min del funkar Passage - som jag nog vill hävda är ett progressiv rockalbum - alldeles utmärkt att lyssna på oavsett. Ibland är det ju rätt kul att sitta och lyssna och under tiden försöka fundera ut var man hört det förut...låter det inte som 21 Century Schizoid Man...i Day & Night...?
Så absolut. Den här skivan kan jag rekommendera. Men räkna med att mycket är begagnat och redan använt.
Nr: 1769/2222
Vill man snåla med berömmet går det alltid att hävda att Bloodrock snodde allt de kom över när de spelade in Passage 1972. Man kan påstå att det här texasgänget verkar ha lånat från både Jethro Tull och Emerson Lake & Palmer. Och så tråcklade de ihop något alldeles eget...
Man bör nog lägga till att Bloodrock innan detta album var mer ett hårdrockband i ungefär samma fåra som Steppenwolf och Grand Funk Railroad.
Passage är ändå en ganska kul platta. Men med brittiska mått mätt (vid den här tiden) var det nog ganska taffligt och ett ganska uppenbart försök att kopiera band som var bättre.
Men Bloodrock var modiga. Det finns de som påstår att de med den här LP:n var det allra första amerikanska band som gav sig på progressiv rock.
Jag kan inte svära på att det är så, men det är fullt möjligt. Här finns både vindlande moogsynthslingor, tvärflöjt och väl inrökta texter utan någon som helst mening. Sen kan jag tycka att Bloodrocks tidigare album bitvis också var tämligen ”progressiva” för att komma från ett sydstatsgäng.
För min del funkar Passage - som jag nog vill hävda är ett progressiv rockalbum - alldeles utmärkt att lyssna på oavsett. Ibland är det ju rätt kul att sitta och lyssna och under tiden försöka fundera ut var man hört det förut...låter det inte som 21 Century Schizoid Man...i Day & Night...?
Så absolut. Den här skivan kan jag rekommendera. Men räkna med att mycket är begagnat och redan använt.
Nr: 1769/2222
Jag har alltid tyckt att denna skiva låter väldigt mycket Kansas. Här kan man dock inte beskylla dem för plagiat eftersom Kansas inte skivdebuterade förrän några år senare. Men en rolig detalj i det sammanhanget är ju att sångare Warren Ham senare hamnade i just Kansas och även i ett av Kerry Livgrens sidoprojekt.
SvaraRaderaKansas har jag alltid undvikit så mycket det går. Men du har säkert helt rätt.
SvaraRaderaYour loss, säger jag bara. De tidiga Kansasskivorna är milstolpar inom just amerikansk progressiv rock.
SvaraRaderaNu blir jag ju lite nyfiken. Har nog bara hört senare saker av Kansas, ska erkännas.
SvaraRadera