LARS DEMIAN – LYCKA TILL - 1991
Har du råkat glömma bort Lars Demians Lycka till är det dags att spela den nu igen. Han är så sagolikt elak, bitter och alldeles förbannat rolig. Gapskrattet hänger i luften, samtidigt som man drar efter andan och inser att Demian träffat precis på det rätta stället.
Bara för att det är roligt, och att det på något sätt fångar andan på Lycka till, låt mig citera några rader ut Tur:
Mina vänner dom har tröttnat och krediterna har tagit slut
Ett jobb varje dag vill jag inte ha, så nu ser jag bara en väg ut
Finns här nån vänlig själ som kan låna mej ett par hundra spänn
För jag har fått ett tips från ett stall och vips, så kan jag vara på fötter igen.
Men att Lycka till fick en grammis* 1991 som ”Årets folk” var inte tur. Det är en lysande svensk popskiva. En del påstår att det är Demians bästa.
Musiken är fyndig och blixtrande. Demians kärleksaffär med Häxan är fantastiskt rolig, liksom Ormtjusarvisan, som handlar om den självupptagna sensationsjournalistiken.
Sökaren är en sång om religiös upplysning, där han avslöjar både Svenska kyrkan och frikyrkan och till slut hamnar i Hare krishnas orange klänningar. Dock slutar detta med:
Men det kan ju ta lång tid och livet är rätt kort
Det måste man ta vara på innan det flyr bort
Så jag gick till närmsta krog...
...och kan ni tänka er. Den här skivan har jag låtit stå ospelad i över tio år! Det är nästan oförlåtligt.
Jag köpte den förresten av en knalle på Västra torget i Jönköping. Jag tror jag gav en tia för den. Men det var på den tiden LP-skivor ansågs vara utdöende.
Nr: 1309/2222
* Det där med grammisar hade jag i vanlig ordning ingen som helst koll på innan jag läste detta på alltid välinformerade Wikipedia (hoppas det stämmer nu då...).
1991 hade jag släppt det där med ny musik...vilket jag egentligen gjorde 1980...då jag hörde Another One Bites The Dust första gången...vilket fick mig att inse att jag nog hellre borde rikta blicken bakåt i mitt skivsamlande i stället för framåt...Vad det nu har med Lycka till att göra...ingenting antar jag...men ibland slår Zlatan en passning åt vänster för att PSG ska få målchans på högerflajjen. Ibland blir det ett felpass...
Har du råkat glömma bort Lars Demians Lycka till är det dags att spela den nu igen. Han är så sagolikt elak, bitter och alldeles förbannat rolig. Gapskrattet hänger i luften, samtidigt som man drar efter andan och inser att Demian träffat precis på det rätta stället.
Mina vänner dom har tröttnat och krediterna har tagit slut
Ett jobb varje dag vill jag inte ha, så nu ser jag bara en väg ut
Finns här nån vänlig själ som kan låna mej ett par hundra spänn
För jag har fått ett tips från ett stall och vips, så kan jag vara på fötter igen.
Men att Lycka till fick en grammis* 1991 som ”Årets folk” var inte tur. Det är en lysande svensk popskiva. En del påstår att det är Demians bästa.
Musiken är fyndig och blixtrande. Demians kärleksaffär med Häxan är fantastiskt rolig, liksom Ormtjusarvisan, som handlar om den självupptagna sensationsjournalistiken.
Sökaren är en sång om religiös upplysning, där han avslöjar både Svenska kyrkan och frikyrkan och till slut hamnar i Hare krishnas orange klänningar. Dock slutar detta med:
Men det kan ju ta lång tid och livet är rätt kort
Det måste man ta vara på innan det flyr bort
Så jag gick till närmsta krog...
Jag köpte den förresten av en knalle på Västra torget i Jönköping. Jag tror jag gav en tia för den. Men det var på den tiden LP-skivor ansågs vara utdöende.
Nr: 1309/2222
* Det där med grammisar hade jag i vanlig ordning ingen som helst koll på innan jag läste detta på alltid välinformerade Wikipedia (hoppas det stämmer nu då...).
1991 hade jag släppt det där med ny musik...vilket jag egentligen gjorde 1980...då jag hörde Another One Bites The Dust första gången...vilket fick mig att inse att jag nog hellre borde rikta blicken bakåt i mitt skivsamlande i stället för framåt...Vad det nu har med Lycka till att göra...ingenting antar jag...men ibland slår Zlatan en passning åt vänster för att PSG ska få målchans på högerflajjen. Ibland blir det ett felpass...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar