FRANK ZAPPA – ZOOT ALLURES – 1976
The Torture Never Stops är en riktigt äcklig historia som Frank Zappa inte drar sig för att köra ner fingrarna i. Han rör runt och fiskar upp den ena urin- och blodindränkta företeelsen efter den andra. Allt ackompanjerat av en gnyende, ylande, skrikande, vrålande, stönande kvinna.
Låten är en av flera höjdpunkter på denna Zappa-skiva som nog måste betraktas som en av hans mer lättillgängliga album. Det är mer pop än avantgarde- och extremistjazz. Men det är ingen sell-out, nåt sånt gjorde aldrig Frank Zappa, nej, nej, nej...
Jag tror att även en och annan som vanligtvis har svårt för Zappas utsvävningar kan lyssna på den här plattan. Jag jämför den gärna med album som Over-nite Sensation, Apostrophé och liknande. Låtarna är avgränsade och lagom lyssningsbara...till en viss gräns.
För naturligtvis finns här flera blixtrande långa gitarrsolon, inte minst Black Napkin, en liveinspelning från Osaka i Japan.
Ett och annat eeeh...dyker så klart också upp i det ständiga ordflödet av ironiska kommentarer, pornografi och andra otidigheter som Zappa den här gången behagar traktera sina lyssnare med.
Wind Up Workin´In A Gas Station, nio minuter långa The Torture Never Stops, bittra Wonderful Wino och elaka, sarkastiska Disco Boy är skivans höjdare...tillsammans med ett aldrig sinande gnistrande gitarrspel, Friendly Little Fingers inte minst.
Nr: 395/2222
The Torture Never Stops är en riktigt äcklig historia som Frank Zappa inte drar sig för att köra ner fingrarna i. Han rör runt och fiskar upp den ena urin- och blodindränkta företeelsen efter den andra. Allt ackompanjerat av en gnyende, ylande, skrikande, vrålande, stönande kvinna.
Jag tror att även en och annan som vanligtvis har svårt för Zappas utsvävningar kan lyssna på den här plattan. Jag jämför den gärna med album som Over-nite Sensation, Apostrophé och liknande. Låtarna är avgränsade och lagom lyssningsbara...till en viss gräns.
Ett och annat eeeh...dyker så klart också upp i det ständiga ordflödet av ironiska kommentarer, pornografi och andra otidigheter som Zappa den här gången behagar traktera sina lyssnare med.
Wind Up Workin´In A Gas Station, nio minuter långa The Torture Never Stops, bittra Wonderful Wino och elaka, sarkastiska Disco Boy är skivans höjdare...tillsammans med ett aldrig sinande gnistrande gitarrspel, Friendly Little Fingers inte minst.
Nr: 395/2222
Finns det någon vettig Zappa-skiva som endast innehåller musik utan en massa prat och icke-musikaliska ljud? Han ska väl ha varit en bra gitarrist?
SvaraRaderaHot Rats är nog min favorit och till största del helt instrumental.
RaderaHot Rats är en lysande platta! Men den är knappast lätt-lyssnad.
RaderaHe, he, jo det gör det. Han har gjort flera i det närmaste helt instrumentala album också, närmast kommer jag att tänka på trilogin Läther, men det finns fler.
SvaraRaderaJag tror att den där kombinationen av genialisk gitarrist och total provokatör var lite av Zappas grej.