BLONDIE – AUTOAMERICAN - 1980
Autoamerican var LP:n som skulle ta Blondie in i 80-talet. Och ska man tro det som utspelar sig på skivan är 80-talet iskallt, cyniskt och dödligt tråkigt.
Kanske ville Blondie bli vuxna. Eller så ville de ”utvecklas” i en annan riktning. Kanske hade de lyssnat på ABBA?
Det här med att gå nya vägar brukar sällan funka. Oftast blir det sämre. Så blev det för Blondie också.
Autoamerican, som var Blondies femte album och kom ut 1980, har inget med 70-talets läckerheter Plastic Letters eller Parallel Lines att göra.
Det unga, fräcka popbandet Blondie fanns inte längre. Här är de fullvuxna cyniker. Så tyckte jag i alla fall när jag lyssnade på den här skivan.
Efter det relativa misslyckandet med Eat To The Beat hade jag hoppats på en återgång till det tuffa soundet som gjorde Blondie till ett av tiderna största new wave-band. Det blev precis tvärtom.
Det finns säkert en och annan som hittar en viss storhet i den här plattan. Kanske skulle den till och med kunna vara intressant för folk som går igång på eurodisco eller nåt liknande.
Men för mig är Autoamerican ett bottennapp, även om det finns en del rätt sköna låtar på plattan. Rapture, som blev en hit, Here´s Looking At You är också ganska snygg, liksom gamla klassikern The Tide Is High. Men den där iskalla och tråkiga är svårt att tvätta bort.
Nr: 883/2222
Autoamerican var LP:n som skulle ta Blondie in i 80-talet. Och ska man tro det som utspelar sig på skivan är 80-talet iskallt, cyniskt och dödligt tråkigt.
Kanske ville Blondie bli vuxna. Eller så ville de ”utvecklas” i en annan riktning. Kanske hade de lyssnat på ABBA?
Det unga, fräcka popbandet Blondie fanns inte längre. Här är de fullvuxna cyniker. Så tyckte jag i alla fall när jag lyssnade på den här skivan.
Efter det relativa misslyckandet med Eat To The Beat hade jag hoppats på en återgång till det tuffa soundet som gjorde Blondie till ett av tiderna största new wave-band. Det blev precis tvärtom.
Men för mig är Autoamerican ett bottennapp, även om det finns en del rätt sköna låtar på plattan. Rapture, som blev en hit, Here´s Looking At You är också ganska snygg, liksom gamla klassikern The Tide Is High. Men den där iskalla och tråkiga är svårt att tvätta bort.
Nr: 883/2222
Jag har aldrig hört denna platta i sin helhet, bara hitsen "Rapture" och "The tide is high". De två hitlåtarna har jag alltid varit svag för, men jag är benägen att lita på ditt helhetsomdöme om skivan.
SvaraRaderaJa, tyvärr känns det här albumet väldigt mycket som ABBA. Framför allt då deras "The Album" från 1977, där Björn & Benny lät mycket av materialet luta åt musikal. ABBA som på den tiden var mycket populära hos barn förlorade nog en stor del av sin dåtida publik. Samma sak lär nog också ha gällt för alla de som gillade Blondies tidigare plattor. De lär nog ha upplevt "Automaerican" som ett enda stort svek.
SvaraRadera