CRIPPLED BLACK PHOENIX – NO SADNESS OR FAREWELL - 2012
Med No Sadness Or Farewell tar Crippled Black Phoenix vägen ner till underjorden. Iskalla vindar blåser. Ett ökenlandskap breder ut sig där döende träd kastar sina mörka skuggor och en blek kall och röd sol får allt att förtvina. En dödsmärkt soldat går längs vägen.
No Sadness Or Farewell är uppföljaren till (Mankind) The Crafty Ape och ännu ett kraftfullt och själfullt ställningstagande från dessa brittiska postprogressiva mörkermän.
Men om (Mankind) The Crafty Ape på något sätt ville förmedla positiva känslor är den här nyare plattan ett steg ännu längre ner mot ett djupt depressivt tillstånd.
Det är synnerligen vågat och modigt gjort. Kollektivet Crippled Black Phoenix bryter på inget sätt nytt land.
Mycket har gjorts förr. Men jag vill hävda att de gör sin grej bra.
Det är delvis nyskapande, men det är också lätt att se rötterna från så skilda storheter som Pink Floyd och Yes till Black Sabbath och Led Zeppelin. Stänk av både U 2 och Joy Division finns också.
No Sadness Or Farewell har en lätt hypnotisk kraft som suger, lockar, piskar, sina lyssnare att inte släppa taget. Det är på ett sätt suggestivt vackert, men också hotfullt, nästan brutalt.
De svaga punkterna är få. Crippled Black Phoenix maniska malande går till slut inte att stå emot.
No Sadness Or Farewell innehåller bara sex låtar och är därmed i CD-världen ”bara” ett mini-album. De 45 minuterna på vinyl är däremot absolut en fullängdare, även om man, när skivan är slut, vill höra mer.
Detta är ännu ett starkt album från Crippled Black Phoenix.
Nr: 1118/2222
Med No Sadness Or Farewell tar Crippled Black Phoenix vägen ner till underjorden. Iskalla vindar blåser. Ett ökenlandskap breder ut sig där döende träd kastar sina mörka skuggor och en blek kall och röd sol får allt att förtvina. En dödsmärkt soldat går längs vägen.
Men om (Mankind) The Crafty Ape på något sätt ville förmedla positiva känslor är den här nyare plattan ett steg ännu längre ner mot ett djupt depressivt tillstånd.
Mycket har gjorts förr. Men jag vill hävda att de gör sin grej bra.
Det är delvis nyskapande, men det är också lätt att se rötterna från så skilda storheter som Pink Floyd och Yes till Black Sabbath och Led Zeppelin. Stänk av både U 2 och Joy Division finns också.
No Sadness Or Farewell har en lätt hypnotisk kraft som suger, lockar, piskar, sina lyssnare att inte släppa taget. Det är på ett sätt suggestivt vackert, men också hotfullt, nästan brutalt.
De svaga punkterna är få. Crippled Black Phoenix maniska malande går till slut inte att stå emot.
Detta är ännu ett starkt album från Crippled Black Phoenix.
Nr: 1118/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar