JEAN MICHEL JARRE – REVOLUTIONS – 1988
Revolutionerande? Nja, knappast. Jean Michel Jarre bröt nog ingen ny mark eller gav sig ut på okända områden med det här albumet. Det är som förväntat atmosfärisk elekronisk synthpop. Men det är inte alls otrevligt eller tråkigt. Självklart är det väldigt originellt.
Mitten och slutet av 80-talet kan ur ett perspektiv sägas vara en tämligen intressant period (eller tvärtom) när det gäller elektronisk musik. Det var fler än Jean Michel Jarre som då försökte göra den mer allmänt tillgänglig.
Men möjligtvis är det först med grupper som franska Daft Punk och Justice som kombinerar sin musik med house, techno och allehanda andra musikstilar som fått det att fungera på riktigt.
Men tillbaka till Revolutions. Som jag trots allt tycker är ett rätt skönt album att lyssna på. Musiken är inte lika uppenbart tillrättalagd som på många andra från samma tidsperiod.
Jag tror ändå att den som gillar Tangerine Dreams 80-talare , Edgar Froeses soloalbum, Kitaro och annan experimentell synthmusik skulle uppskatta den här skivan också.
När jag lyssnar på den här skivan kommer jag direkt att tänka på Tangerine Dreams album Le Parc från 1985.
Nr: 1972/2222
Revolutionerande? Nja, knappast. Jean Michel Jarre bröt nog ingen ny mark eller gav sig ut på okända områden med det här albumet. Det är som förväntat atmosfärisk elekronisk synthpop. Men det är inte alls otrevligt eller tråkigt. Självklart är det väldigt originellt.
Men tillbaka till Revolutions. Som jag trots allt tycker är ett rätt skönt album att lyssna på. Musiken är inte lika uppenbart tillrättalagd som på många andra från samma tidsperiod.
Jag tror ändå att den som gillar Tangerine Dreams 80-talare , Edgar Froeses soloalbum, Kitaro och annan experimentell synthmusik skulle uppskatta den här skivan också.
När jag lyssnar på den här skivan kommer jag direkt att tänka på Tangerine Dreams album Le Parc från 1985.
Nr: 1972/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar