MASAYOSHI TAKANAKA – TAKANAKA – 1977
För den som har Carlos Santana som husgud kan det nog vara svårt att låta bli att fingra på den här plattan med japanske jazzgitarristen Masayoshi Takanaka.
Att inte jämföra honom med Mexikos största lysande stjärna är ofrånkomligt. Att dessutom inte dra paralleller till Santanas svårartade jazzperiod - då han hängde tillsammans med John McLaughlin och kallade sig Devadip – är också omöjligt.
Takanaka håller till i samma dimension. Stundtals är det nästan så man tappar andan. Den här killen är riktigt, riktigt vass.
Takanaka har gjort mängder med skivor genom åren. Och i Japan är han superstjärna. Det här är den allra första platta som letade sig till Europa. Jag tror faktiskt att det är den första LP han släppte över huvud taget, men helt säker är jag inte.
Men tro nu inte att Takanaka är någon slags santanakopia. Så är det inte alls. Han har ett helt eget uttryck och hittar sin egen väg via funk, soul, pop och jazzpsykedelia (om nu den genren finns...).
För den som gillar finstämd jazzrock, svettig funk och läckra melodislingor är det här en LP att hålla ögonen öppna efter.
Nr: 1975/2222
För den som har Carlos Santana som husgud kan det nog vara svårt att låta bli att fingra på den här plattan med japanske jazzgitarristen Masayoshi Takanaka.
Takanaka håller till i samma dimension. Stundtals är det nästan så man tappar andan. Den här killen är riktigt, riktigt vass.
Men tro nu inte att Takanaka är någon slags santanakopia. Så är det inte alls. Han har ett helt eget uttryck och hittar sin egen väg via funk, soul, pop och jazzpsykedelia (om nu den genren finns...).
För den som gillar finstämd jazzrock, svettig funk och läckra melodislingor är det här en LP att hålla ögonen öppna efter.
Nr: 1975/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar