Ni som gillade Queen-låtar som Now I´m Here och Tenement Funster* går nog igång på Roger Taylors första soloplatta. Han har den där lite slamriga och ovårdade stilen.
Jag gillar också Fun In Space. Låtarna här är faktiskt bättre än de där Queen-låtarna. Man tror det kanske inte, men Roger Taylor tog inte med sig det där bombastiska och pompösa som ibland gjorde Queen olidliga att lyssna på.
Fun In Space är mer rak rock, pang på liksom. Oväntat, men det här är en riktigt sjysst platta. Och alldeles nödvändig för alla gamla Queen-fans.
Det låter självklart ganska mycket Queen om den här LP:n. Konstigt vore det väl annars. När Taylor spelade in den - mellan The Game (1980) och Hot Space (1982) - var Queen i högsta grad aktiva, även om de just då gick lite på tomgång och slentrian. Kanske var det därför Roger Taylor gjorde en egen platta? Jag vet inte.
Vad jag vet är att den känns betydligt piggare och vitalare än det Queen gjorde de där åren i början av 80-talet. Fun In Space är förmodligen inte särskilt svårt att hitta.
Och jag tror inte den hör till de dyrare heller, även om nästan allt med anknytning till Queen har en tendens att sticka iväg nu för tiden.
Men får du tag i skivan, lyssna då lite extra på rockabillyrockiga Let´s Get Crazy, slamriga Airheads (som har väldigt mycket Now I´m Here över sig) och avslutningen på skojiga lilla rymdeposet Fun In Space. Där tar Roger Taylor med oss tillbaka ända till Queen II. Artrock, absolut.
Nr: 2017/2222
* Båda från i övrigt magiska LP:n Sheer Heart Attack.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar