Ha, trodde du jag glömt Group 1850 och den LP som är orsaken till hela hollandstemat. Här kommer den...
GROUP 1850 – PARADISE NOW – 1969
Mörka moln tornar upp sig vid horisonten. Blixtar skär som knivar genom atmosfären. En orgel mullrar i bakgrunden och en hes röst viskar ”silence”. Ljudet från en våldsamt distad gitarr ekar i fjärran, en manisk trummis hamrar. Orgeln spelar en ödslig melodi samtidigt som ett silverglänsande ägg visar sig ovanför bergen, glider ljudlöst genom luften och landar i ökensanden med en metallisk klang.
En mässande röst ekar ”We will be in paradise now, we will be in paradise now”. Den distade gitarren tar över men tystnar när klotet delar sig och en utomjording visar sig. Det är en lång mager man klädd i silverglänsande kaftan och turkiska näbbtofflor. Hans huvud är konformat och ett kraftfullt skägg* pryder hans ansikte.
Orgeln mumlar sina ödesmättade toner medan rösten viskar ”we will be together, we will be together...”. Bilden blir suddig och tonar ut, musiken tystnar. Det enda som hörs är en vinande vind.
He, he, jag kan ha drömt det där. Eller så är det en scen ur en psykedelisk sciencefictionrulle jag såg nån gång i början av 70-talet. I min dröm står holländska Group 1850 för musiken.
Om de var med i filmen – om det nu finns någon sådan – har jag ingen aning om. Men deras musik skulle passat bra. Group 1850 ligger nära Pink Floyds The Pipers At The Gates Of Dawn, kanske ännu hellre A Saucerful Of Secrets. Och absolut Amon Düül II, plattor som Phallus Dei och Yeti, men inte fullt lika påtända.
Kanske är det en kombination. Långa drömsekvenser, vindlande melodislingor utan mening och mål, ljudeffekter och märkliga passager. Acidrock och psykedelia. Ett annat band jag kommer att tänka på är amerikanska kultbandet Touch.
Group 1850 sägs vara Holland första progressiva rockband. Paradise Now är deras andra LP och anses till skillnad från första skivan vara något mer lättillgänglig. Fan tro´t, det här är knappast musik andra än svårt ansatta av acidrock och psykedelia uppskattar.
Paradise Now är en LP som tar tid på sig att smälta in. Group 1850 ger inga som helst ledtrådar och följer inga givna mallar.
Men när man tagit sig förbi den skrovliga och ovälkomnande ytan dyker låtar upp som Friday I´m Free, entoniga och suggestiva Hunger och ”min” sciencfictiontrack Paradise Now.
Nr: 1513/2222
GROUP 1850 – PARADISE NOW – 1969
Mörka moln tornar upp sig vid horisonten. Blixtar skär som knivar genom atmosfären. En orgel mullrar i bakgrunden och en hes röst viskar ”silence”. Ljudet från en våldsamt distad gitarr ekar i fjärran, en manisk trummis hamrar. Orgeln spelar en ödslig melodi samtidigt som ett silverglänsande ägg visar sig ovanför bergen, glider ljudlöst genom luften och landar i ökensanden med en metallisk klang.
En mässande röst ekar ”We will be in paradise now, we will be in paradise now”. Den distade gitarren tar över men tystnar när klotet delar sig och en utomjording visar sig. Det är en lång mager man klädd i silverglänsande kaftan och turkiska näbbtofflor. Hans huvud är konformat och ett kraftfullt skägg* pryder hans ansikte.
Orgeln mumlar sina ödesmättade toner medan rösten viskar ”we will be together, we will be together...”. Bilden blir suddig och tonar ut, musiken tystnar. Det enda som hörs är en vinande vind.
He, he, jag kan ha drömt det där. Eller så är det en scen ur en psykedelisk sciencefictionrulle jag såg nån gång i början av 70-talet. I min dröm står holländska Group 1850 för musiken.
Om de var med i filmen – om det nu finns någon sådan – har jag ingen aning om. Men deras musik skulle passat bra. Group 1850 ligger nära Pink Floyds The Pipers At The Gates Of Dawn, kanske ännu hellre A Saucerful Of Secrets. Och absolut Amon Düül II, plattor som Phallus Dei och Yeti, men inte fullt lika påtända.
Kanske är det en kombination. Långa drömsekvenser, vindlande melodislingor utan mening och mål, ljudeffekter och märkliga passager. Acidrock och psykedelia. Ett annat band jag kommer att tänka på är amerikanska kultbandet Touch.
Group 1850 sägs vara Holland första progressiva rockband. Paradise Now är deras andra LP och anses till skillnad från första skivan vara något mer lättillgänglig. Fan tro´t, det här är knappast musik andra än svårt ansatta av acidrock och psykedelia uppskattar.
Paradise Now är en LP som tar tid på sig att smälta in. Group 1850 ger inga som helst ledtrådar och följer inga givna mallar.
Men när man tagit sig förbi den skrovliga och ovälkomnande ytan dyker låtar upp som Friday I´m Free, entoniga och suggestiva Hunger och ”min” sciencfictiontrack Paradise Now.
Nr: 1513/2222
* ...vilket är hejdlöst roligt för
den som minns att helskägg var mode i slutet av 60-talet. Man
skulle nämligen kunna tänka sig att skådisen som fick rollen som
intergalaktisk resenär vägrade raka av sig skägget för en sån
skitroll...och att regissören till slut gav med sig...och att alla
tyckte det var okej. Det kan också vara så att utomjordingarna, när
de till slut oundvikligen kommer i sina flygande ägg, visar sig
ha helskägg allihop och att manusförfattaren genom en psykedelisk
sinnesvidgande ”uppenbarelse” hade rätt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar