BOB DYLAN – STREET LEGAL - 1978
Street Legal räknas knappast till Bob Dylans stora. Snarare är det tvärtom. Dylankännarna fnyser lite föraktfullt åt den här skivan från 1978 och menar att så här ska minsann inte Bob Dylan låta.
Och dessutom finns det inga bra låtar, säger de. Och det är såå deprimerande saker han sjunger om, som han hamnat i nån slags medelålderskris...och vad skulle han med en hel orkester och en kör till...
Men jag som är uppväxt med Live At Budokan tycker naturligtvis nåt helt annat. Street Legal kom nämligen ut ungefär samtidig.
För dig som inte har koll på Budokan-skivan ska jag berätta att Dylan till de där konserterna i Japan arrangerat om sina gamla klassiker, skakat fram en hel orkester, lagt till stråkar och körer, sånt som alla ”rättroende” dylanfans avskyr ända in i märgen...och så klart kallades det ett svek...igen...
Det där soundet använder sig Dylan av också på Street Legal. Förmodligen är det väl så att antingen så älskar man den här skivan... eller så är det precis tvärtom...
Jag hör till den första kategorin. När jag spelade skivan nu igen upptäckte jag att jag kom ihåg nästan varenda låttext. Inte helt och hållet, men nästan. Och det är inte illa för en skiva jag säkert inte plockat ur sitt fodral på över 25 år!
Skivan får anses vara hur deprimerande och banal som helst. Jag tycker fortfarande att en låt som Is Your Love In Vain är fantastisk. Baby Stop Crying och Changing Of The Guards är också väldigt bra...i min värld alltså...
Nr: 102/2222
Street Legal räknas knappast till Bob Dylans stora. Snarare är det tvärtom. Dylankännarna fnyser lite föraktfullt åt den här skivan från 1978 och menar att så här ska minsann inte Bob Dylan låta.
För dig som inte har koll på Budokan-skivan ska jag berätta att Dylan till de där konserterna i Japan arrangerat om sina gamla klassiker, skakat fram en hel orkester, lagt till stråkar och körer, sånt som alla ”rättroende” dylanfans avskyr ända in i märgen...och så klart kallades det ett svek...igen...
Det där soundet använder sig Dylan av också på Street Legal. Förmodligen är det väl så att antingen så älskar man den här skivan... eller så är det precis tvärtom...
Skivan får anses vara hur deprimerande och banal som helst. Jag tycker fortfarande att en låt som Is Your Love In Vain är fantastisk. Baby Stop Crying och Changing Of The Guards är också väldigt bra...i min värld alltså...
Nr: 102/2222
Älskar. Den 70-tals-Dylan jag tycker bäst om. (!) Snäppet före Planet Waves. (!!) Alla andras favorit först på tredje plats; min favoritlåt där "Lily, Rosemary and the Jack of Hearts". (!!!)
SvaraRaderaÄndå tycker jag nog att jag är Dylankännare. Utan att vara fanatisk. dock.