Ett illa utfört ljudexperiment

JOHN LENNON – LIVE PEACE IN TORONTO – 1969

Jag blir lite imponerad när jag tänker på dem som var på den här konserten. Att folk orkade vra kvar där hela tiden och vänta på att det skulle ta slut. Att de inte gick därifrån eller började kasta ruttna tomater. Yoko Onos avslutning på Live Peace In Toronto är plågsam. Inget annat.

Nej, jag ser inget förlåtande alls i hennes avslutning av den här John Lennon-konserten. Påstår att det inte har något med konst att göra. Möjligtvis är det ett illa utfört ljudexperiment. Men folk som var där hade så klart fått sin belöning långt innan.

John Lennons eget framträdande är kanske inte briljant men åtminstone anständigt. Dessutom fick de höra den kanske bästa version av Give Peace A Chance som någonsin spelats in. Och innan dess ett antal gamla 50-talsrockers, vilket alla givetvis vet var ett av Lennons favoritintressen närt han inte spelade sina egna låtar.

Live Peace In Toronto är dock på grund av Yoko Onos framträdande en LP man inte behöver i sin samling av John Lennonalbum. De där 50-talslåtarna kan man också leva utan. Behållningen finns i två låtar; Cold Turkey och Give Peace A Chance.

Konserten kom till både kaosartat och lätt improviserat. John Lennon fick en sen inbjudan till en revivalfestival i Kanada. Jodå, sådana var populära även på 60-talets, men då handlade det om att återuppliva gamla 50-talare.

Det var snabba ryck, Lennon lyckades dock få ihop ett band och på flyget över Atlanten hann de repa ihop ett antal låtar. En av gossarna i orkestern var förresten Eric Clapton. De klarade sig ganska bra, förutom under den sista delen av konserten...men då hade å andra sidan både Lennon och Clapton lämnat scenen...

Nr: 1135/2222