GEORGE HARRISON – ELECTRONIC SOUND – 1969
B-sidans No Time Or Space var egentligen bara en demonstration på moogsynth av Bernard Krause för Geoge Harrison. Ex-beatlen spelade in sessionen i hemlighet. Så långt allt väl. Men när Harrison senare gav ut inspelningen på skiva blev han stämd av Krause.
Det är därför det under den ljusblå texten i nedre vänstra hörnet sprayats med silverfärg. Under färgen stod det ursprungligen ”with assistance of Bernie Krause”. Det hjälpte inte ett dugg, Harrison blev stämd ändå. Det var då sprayflaskan kom till användning.
Att den text som blev kvar är skriven med ljusblå färg är viktig för samlare. Det betyder nämligen att det är en av de tidiga pressningarna av skivan. Om texten är mörkblå eller röd är det en senare upplaga.
...och med det sagt är allt intressant med denna skiva avklarat...
För särskilt spännande är inte Electronic Sound. LP:n sägs visserligen vara en av de första elektroniska rockskivor som spelades in.
Eller rättare sagt, en LP med elektroniska ljud som spelades in av en rockartist. Det är nämligen precis vad det handlar om, ljud, effekter, ekon, allt gjort av en moogsynth.
En teori är att Harrison spelade in skivan för att visa de andra beatlesmedlemmarna vilka möjligheter det fanns med moogsynthen. Det kan ha varit därför Harrison tyckte att Krauses demospelning passade att ha med på skivan. Kanske var det därför som instrumentet sen användes för första gången av Beatles på Abbey Road, utgiven samma år. Vem vet.
Men tro nu inte att Electronic Sound har något lyssningsvärde. Det har skivan inte, vilket jag härmed kan garantera eftersom jag spelat den.
Efter att ha lyssnat Electronic Sound bara en enda gång tycker jag till och med att Kraftwerks första ökända album, det med den röda konen, låter riktigt intressant i jämförelse. Till och med Kraftwerks två, den gröna konen, låter bättre.
Nej, den här LP:n hamnar tveklöst vid sidan av Lou Reeds Metal Machine Music, alltså avdelning ”noise”, med den skillnaden att Electronic Sound faktiskt går att spela utan att förlora förståndet helt och hållet.
Det som oroar mig mest med Electronic Sound är att den tog sig hela vägen upp på 191:a plats på amerikanska försäljningslistan. Det betyder ju att folk faktiskt köpte skivan.
Nr: 1464/2222
B-sidans No Time Or Space var egentligen bara en demonstration på moogsynth av Bernard Krause för Geoge Harrison. Ex-beatlen spelade in sessionen i hemlighet. Så långt allt väl. Men när Harrison senare gav ut inspelningen på skiva blev han stämd av Krause.
Det är därför det under den ljusblå texten i nedre vänstra hörnet sprayats med silverfärg. Under färgen stod det ursprungligen ”with assistance of Bernie Krause”. Det hjälpte inte ett dugg, Harrison blev stämd ändå. Det var då sprayflaskan kom till användning.
Att den text som blev kvar är skriven med ljusblå färg är viktig för samlare. Det betyder nämligen att det är en av de tidiga pressningarna av skivan. Om texten är mörkblå eller röd är det en senare upplaga.
...och med det sagt är allt intressant med denna skiva avklarat...
För särskilt spännande är inte Electronic Sound. LP:n sägs visserligen vara en av de första elektroniska rockskivor som spelades in.
Eller rättare sagt, en LP med elektroniska ljud som spelades in av en rockartist. Det är nämligen precis vad det handlar om, ljud, effekter, ekon, allt gjort av en moogsynth.
En teori är att Harrison spelade in skivan för att visa de andra beatlesmedlemmarna vilka möjligheter det fanns med moogsynthen. Det kan ha varit därför Harrison tyckte att Krauses demospelning passade att ha med på skivan. Kanske var det därför som instrumentet sen användes för första gången av Beatles på Abbey Road, utgiven samma år. Vem vet.
Men tro nu inte att Electronic Sound har något lyssningsvärde. Det har skivan inte, vilket jag härmed kan garantera eftersom jag spelat den.
Efter att ha lyssnat Electronic Sound bara en enda gång tycker jag till och med att Kraftwerks första ökända album, det med den röda konen, låter riktigt intressant i jämförelse. Till och med Kraftwerks två, den gröna konen, låter bättre.
Nej, den här LP:n hamnar tveklöst vid sidan av Lou Reeds Metal Machine Music, alltså avdelning ”noise”, med den skillnaden att Electronic Sound faktiskt går att spela utan att förlora förståndet helt och hållet.
Det som oroar mig mest med Electronic Sound är att den tog sig hela vägen upp på 191:a plats på amerikanska försäljningslistan. Det betyder ju att folk faktiskt köpte skivan.
Nr: 1464/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar