STEVE GIBBONS BAND – ON THE LOOSE – 1986
Steve Gibbons är en entertainer. Oavsett om han ger sig på Dylans låtar, snor från andra eller kör sina egna grejer blir det bra. Den här liveplattan från mitten av 80-talet borde egentligen vara tämligen ointressant. Men inte alls, det är roligt hela tiden.
On The Loose är ganska svår att få tag på nu för tiden, Steve Gibbons stjärna hade börjat dala redan i början av 80-talet och 1986 det var inte många som frågade efter ännu en liveplatta från Birminghams undergroundrocker nummer ett.
Men ser du den här LP:n och gillar Steve Gibbons coola attityd och kaxiga låtar kryddade med amerikansk sydstatsrock är det bara att slå till. Omslaget ser inte särskilt lovande ut, men den är bättre än man tror.
Steve Gibbons spelar inte en enda av sina klassiker här. Här finns varken No Spittin´ On The Bus, Any Road Up eller ens Johnny Cool. Men i stället dyker det upp flera andra senare saker som blir oväntat bra live. Inte minst gillar jag Gibbons dylantolkningar Like A Rolling Stone och To Be Alone With You.
Mitt exemplar är tillägnat Anita, som jag inte känner. På omslaget har hela bandet skrivit sina autografer och på innerfodralet finns både adresser och telefonnummer. Säkert var skivan värd mer signerad för Anita än för mig, även om det så klart är rätt kul att ha fått tag på ett så personligt exemplar. Jag hittade skivan på Dirty Records i Göteborg.
Nr: 1103/2222
Steve Gibbons är en entertainer. Oavsett om han ger sig på Dylans låtar, snor från andra eller kör sina egna grejer blir det bra. Den här liveplattan från mitten av 80-talet borde egentligen vara tämligen ointressant. Men inte alls, det är roligt hela tiden.
On The Loose är ganska svår att få tag på nu för tiden, Steve Gibbons stjärna hade börjat dala redan i början av 80-talet och 1986 det var inte många som frågade efter ännu en liveplatta från Birminghams undergroundrocker nummer ett.
Men ser du den här LP:n och gillar Steve Gibbons coola attityd och kaxiga låtar kryddade med amerikansk sydstatsrock är det bara att slå till. Omslaget ser inte särskilt lovande ut, men den är bättre än man tror.
Steve Gibbons spelar inte en enda av sina klassiker här. Här finns varken No Spittin´ On The Bus, Any Road Up eller ens Johnny Cool. Men i stället dyker det upp flera andra senare saker som blir oväntat bra live. Inte minst gillar jag Gibbons dylantolkningar Like A Rolling Stone och To Be Alone With You.
Mitt exemplar är tillägnat Anita, som jag inte känner. På omslaget har hela bandet skrivit sina autografer och på innerfodralet finns både adresser och telefonnummer. Säkert var skivan värd mer signerad för Anita än för mig, även om det så klart är rätt kul att ha fått tag på ett så personligt exemplar. Jag hittade skivan på Dirty Records i Göteborg.
Nr: 1103/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar