LED ZEPPELIN – IN THROUGH THE OUTDOOR – 1979
Polarstudion i Stockholm räddade inte situationen, där denna skiva överraskande nog är inspelad. In Through The Outdoor är inte en skiva av världens tyngsta och mest innovativa rockband. Det är ett trött och sömnigt avslut på en framgångsrik karriär.
Enligt de rykten som gick då var det för att Led Zeppelin var ute efter ABBA-soundet som de sökt sig till Sverige. Det låter märkligt.
Jag tror väl inte att Led Zeppelin ville låta som ABBA. Jag tror det handlade mer om att få lite nya idéer.
Bra idéer hade Page och Plant inget överflöd av i slutet av 70-talet. Enligt min mening hade de gått på tomgång i flera år, ända sedan Physical Graffiti. Föregångaren tre år tidigare med Presence imponerade inte på mig.
Polarstudion fick inte den effekt Page och Plant kanske hoppats på. In Through The Outdoor blev Led Zeppelins sista riktiga album.
Det är med skräckblandad förtjusning jag ibland lyssnar på skivan. För vem vill egentligen höra Plant och grabbarna lira calypso? Eller 50-talsrock?
Och sen försöka få ihop det med med Jimmy Pages sylvassa gitarr. Idétorka påstår jag. Men Robert Plant räddar så klart situationen. Han är som alltid en urkraft.
Men för tusan. In Through The Outdoor är i jämförelse med många andra hårdrockalbum från det sena 70-talet så klart konkurrenskraftigt. Det var bara det att den inte var det i Led Zeppelins egen värld.
Sen finns det faktiskt ett par riktigt bra låtar på skivan. Smäktande All My Love gillar jag. Och avslutningen med I´m Gonna Crawl är mäktig.
Nr: 638/2222 OBS!
Jag har skrivit om detta album tidigare. Men då jag nu bytt ut mitt gamla slitna ex mot ett skinande nytt ger jag den en ny chans.
Polarstudion i Stockholm räddade inte situationen, där denna skiva överraskande nog är inspelad. In Through The Outdoor är inte en skiva av världens tyngsta och mest innovativa rockband. Det är ett trött och sömnigt avslut på en framgångsrik karriär.
Bra idéer hade Page och Plant inget överflöd av i slutet av 70-talet. Enligt min mening hade de gått på tomgång i flera år, ända sedan Physical Graffiti. Föregångaren tre år tidigare med Presence imponerade inte på mig.
Och sen försöka få ihop det med med Jimmy Pages sylvassa gitarr. Idétorka påstår jag. Men Robert Plant räddar så klart situationen. Han är som alltid en urkraft.
Men för tusan. In Through The Outdoor är i jämförelse med många andra hårdrockalbum från det sena 70-talet så klart konkurrenskraftigt. Det var bara det att den inte var det i Led Zeppelins egen värld.
Sen finns det faktiskt ett par riktigt bra låtar på skivan. Smäktande All My Love gillar jag. Och avslutningen med I´m Gonna Crawl är mäktig.
Nr: 638/2222 OBS!
Jag har skrivit om detta album tidigare. Men då jag nu bytt ut mitt gamla slitna ex mot ett skinande nytt ger jag den en ny chans.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar