När Pugh lirade på gylf

PUGH ROGEFELDT – ETT STEG TILL – 1975

Den ende jag vet som spelat på gylf är Pugh Rogefeldt. Han gör det i låten På festplatsen, på liveskivan Ett steg till. Den kom redan 1975...och ännu har jag inte hört någon som kopierat Pugh när det gäller det.

Men det är inte han som sjunger i låten. För det gäller nog att vara koncentrerad när man spelar på ett så avancerat instrument. Ett enda litet ryck åt fel håll kan ju få rent av läskigt bloddrypande konsekvenser...

På skivan spelar han förresten kazoo också. Men det är kanske inte lika originellt...och inte lika vanskligt. Men i rockvärlden är det inte särskilt vanligt, tror jag. Men man vet ju aldrig vad de där gamla rocksnubbarna pysslar med på nätterna när ingen ser och hör dem.

Ett steg till var den första svenska skiva jag köpte. Det var min första dubbel också för den delen. Och min första liveskiva. Då var den enorm. Den plattan är välspelad. För den är bra. Den blev så utsliten att jag fick köpa en ny.

Jo, vinylskivor kan bli utslitna. Testa själv får du se (men gör det med nån platta du gillar, annars blir det psyket). Min nya skiva har ett skinande snyggt omslag utan tejpade kanter och vikta hörn. Ingen av skivorna har en enda repa. Och inte knastrar de heller. Det är ett nöje att lyssna på Ett steg till nu för tiden.

Det var det förr också. Men då spelade knastret ingen större roll. Pugh var ju en svensk pionjär. Det fanns inte så många bra svenska rockers på den tiden som gjorde sina egna grejer. Och de som eventuellt fanns lirade progg eller så knepig musik att inte ens de själva förstod den. Men Pughs skivor var annorlunda.

Ett steg till är inspelad under en turné han gjorde tillsammans med Ola Magnell och Janne Lucas Persson. På den tiden hette hans kompband Rainrock. Och det blev väldígt bra.

Bara inledningen är knäckande med tre akustiska låtar, Små lätta moln, Vandrar i ett regn med Ola och sen Hog farm...och sen Ola igen med Påtalåten. Bättre kan det inte bli. Svenska klassiker allihop, tycker jag i alla fall.

Men Ett steg till är bättre än så. Bara ett par exempel: Finns det lite stolthet kvar finns det också hopp om bättring, Flickornas Laban, Långt ute på lande. Sa jag att den var välspelad?

Nr: 10/2222

OBS! Favorit i repris. Jag har skrivit om denna skiva tidigare, men ger den nu en ny chans med en delvis nyskriven text.