BOB DYLAN – GOOD AS I BEEN TO YOU – 1992
Som om jag skulle sitta och lyssna på gamla bortglömda amerikanska folksånger?
Och att jag dessutom skulle tycka det var intressant!
Men den där Dylan han styr och ställer precis som han vill. Säger han att det är folksånger som gäller...då är det så.
Good As I Been To You borde varit dödsdömd redan från början. Att Dylan skulle göra ett helt album med bara covers var det nog ingen som trodde, eller ville, eller ens tänkte sig. Det borde vara fullständigt ointressant.
Att han sen nöjer sig med bara munspel och akustiskt gitarr är också anmärkningsvärt, det var ändå 1992. Vem hade räknat med det? Jag påstår ingen...utom Bob Dylan själv.
Jag räknar mig absolut inte som kännare av amerikanska folkvisor. Folksångare som Pete Seger och Woody Guthrie har aldrig kommit i min väg. Jag har noll koll.
Efter att ha lyssnat på Good As I Been To You har jag inte fått bättre koll på just de två. Däremot har jag lärt mig namnen på flera för mig okända sångare och poeter.
Jag har också fått höra ett par traditionella folkvisor som är så gamla att ingen kommer ihåg vem som gjorde dem från början.
Förmodligen är det just det, att Dylan plockat fram ett antal oväntade, på årtionden ospelade och bortglömda gamla låtar som gör Good As I Been To You så intressant.
Det är därför jag sitter här nu och verkligen lyssnar.
Borde man ställa sig upp och applådera?
Jo, jag antar det...
Nr: 2091/2222
Som om jag skulle sitta och lyssna på gamla bortglömda amerikanska folksånger?
Och att jag dessutom skulle tycka det var intressant!
Men den där Dylan han styr och ställer precis som han vill. Säger han att det är folksånger som gäller...då är det så.
Good As I Been To You borde varit dödsdömd redan från början. Att Dylan skulle göra ett helt album med bara covers var det nog ingen som trodde, eller ville, eller ens tänkte sig. Det borde vara fullständigt ointressant.
Att han sen nöjer sig med bara munspel och akustiskt gitarr är också anmärkningsvärt, det var ändå 1992. Vem hade räknat med det? Jag påstår ingen...utom Bob Dylan själv.
Jag räknar mig absolut inte som kännare av amerikanska folkvisor. Folksångare som Pete Seger och Woody Guthrie har aldrig kommit i min väg. Jag har noll koll.
Efter att ha lyssnat på Good As I Been To You har jag inte fått bättre koll på just de två. Däremot har jag lärt mig namnen på flera för mig okända sångare och poeter.
Jag har också fått höra ett par traditionella folkvisor som är så gamla att ingen kommer ihåg vem som gjorde dem från början.
Förmodligen är det just det, att Dylan plockat fram ett antal oväntade, på årtionden ospelade och bortglömda gamla låtar som gör Good As I Been To You så intressant.
Det är därför jag sitter här nu och verkligen lyssnar.
Borde man ställa sig upp och applådera?
Jo, jag antar det...
Nr: 2091/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar