ETTA JAMES – STICKIN´ TO MY GUNS – 1990
Den här LP:n åkte fram efter att jag sett filmen Cadillac Records en sen natt på SVT. Den handlade om Chess Records i Chicago på 50-talet.
Det var där Muddy Waters, Little Walter, Chuck Berry och flera andra fick chansen och därefter blev några av världens största blues- och rockstjärnor. En av de sista som dök upp i filmen var Etta James, spelad av Beyoncé.
I filmen spelades några av hennes största låtar, bland annat I´d Rather Go Blind, All I Could Do Was Cry och At Last. Jag fick en helt annan syn på Beyoncé efter det, men den här texten ska handla om Stickin´ To My Guns, ett av Etta James senare album, från 1990.
Jag är helt säker på att kännare av Etta James musik inte håller detta album särskilt högt. Det är ett ganska typiskt 90-talsproducerat album med en tämligen massiv och anonym ljudbild, som inte ger Etta James röst rättvisa. Man skulle kunna hävda att det är ett ganska ordinärt blues- och rhythm & bluesalbum. Det finns många skivor som låter ungefär så här...
Skillnaden är givetvis dock att det är Etta James som sjunger, även om hennes röst inte har samma ”edge” och styrka som i början av 60-talet.
Men i en del låtar kommer det där fram och då blir det väldigt bra. Out Of The Rain är LP:ns bästa spår, udda Get Funky är kul och Beware är en rysare.
Men som sagt, Etta James har gjort andra album som lämnat större avtryck efter sig.
Nr: 2140/2222
Den här LP:n åkte fram efter att jag sett filmen Cadillac Records en sen natt på SVT. Den handlade om Chess Records i Chicago på 50-talet.
Det var där Muddy Waters, Little Walter, Chuck Berry och flera andra fick chansen och därefter blev några av världens största blues- och rockstjärnor. En av de sista som dök upp i filmen var Etta James, spelad av Beyoncé.
I filmen spelades några av hennes största låtar, bland annat I´d Rather Go Blind, All I Could Do Was Cry och At Last. Jag fick en helt annan syn på Beyoncé efter det, men den här texten ska handla om Stickin´ To My Guns, ett av Etta James senare album, från 1990.
Jag är helt säker på att kännare av Etta James musik inte håller detta album särskilt högt. Det är ett ganska typiskt 90-talsproducerat album med en tämligen massiv och anonym ljudbild, som inte ger Etta James röst rättvisa. Man skulle kunna hävda att det är ett ganska ordinärt blues- och rhythm & bluesalbum. Det finns många skivor som låter ungefär så här...
Skillnaden är givetvis dock att det är Etta James som sjunger, även om hennes röst inte har samma ”edge” och styrka som i början av 60-talet.
Men i en del låtar kommer det där fram och då blir det väldigt bra. Out Of The Rain är LP:ns bästa spår, udda Get Funky är kul och Beware är en rysare.
Men som sagt, Etta James har gjort andra album som lämnat större avtryck efter sig.
Nr: 2140/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar