En legendarisk kväll på The Rainbow

ERIC CLAPTON – RAINBOW CONCERT – 1973

Ett av få album jag tycker är bättre på CD än LP:n. Men inte på grund av ljudet. Originalplattan på vinyl innehåller nämligen bara fattiga sex låtar, på CD:n finns hela konserten (tror jag), 14 låtar. Allt inspelat en legendarisk kväll på The Rainbow Theatre i London den 13 januari 1973.

Det var förresten helt och hållet Pete Townshends förtjänst att konserten blev av. Vid den här tiden var Eric Clapton mer intresserad av att grumsa i sig mer heroin än vad som var nyttigt för hans späda kropp.

Pete Townshend gjorde vad han kunde för att få honom på andra tankar. Han samlade ihop ett gammalt kompisgäng för ett gig (som blev två) för att E.C skulle komma på andra tankar.

Det lyckades. Om det var The Rainbow Concert som blev vändning eller nåt annat vågar jag inte svara på, men efter den här plattan inledde i vilket fall som helst Eric Clapton sin mest framgångsrika period någonsin.

Kompisgänget var ett supergäng sett med den tidens mått. Pete Townshend och Ronnie Wood på gitarr, Jim Capaldi (Traffic) på trummor och Steve Winwood på keyboards, bland annat...

Inte undra på att det blev bra. The Rainbow Concert är en sån där legendarisk inspelning. I mitten och slutet av 70-talet visste alla, som var det allra minsta intresserade, att Claptons Rainbow-konsert var något alldeles extra. Och då var det ändå bara LP:n med sex låtar man snackade om... Favorit: Let It Rain (med det obligatoriska trumsolot).

Utan att ha några som helst ”bevis” för det tycker jag dock inte att detta är den bästa liveinspelningen med Clapton jag har i samlingen. E.C Was Here (trots bara sex låtar) och Just One Night (andra skivan så klart) lyssnar jag hellre på.

Det kan vara tillfälligt, det kan vara permanent. Vi får se hur det utvecklar sig... Rainbow-konsertens storhet är troligen nostalgisk.

Nr: 177/CD

Ps. Angående bilden från baksidan av CD:n - nej, det är inte Kalle Martindahl...