Woodstock 45 år
Inte tio år senare, men väl fyra år efter den mytomspunna konserten på Woodstock var det dags för Alvin Lees rock and roll-bidrag till världen...
TEN YEARS AFTER – ROCK & ROLL MUSIC TO THE WORLD – 1972
Alvin Lee var en mästare på gitarrgnissel. Men här hade han brist på nya ideér. Rock & Roll Music To The World masar sig fram som en gammal fet snigel genom ett trädgårdsland. Efter sig lämnar den ett spår av segt slem. Nej, den här skivan gillar jag inte.
1972 hade nog Ten Years After rasat av sig den allra största entusiasmen. Kvar var ett etablerat bluesrockband med ett glimrande rykte från Woodstock och en rad fantastiska LP-skivor. Men när vardagen tog vid var det inte lika roligt.
Rock & Roll Music To The World är naturligtvis en kompetent bluesrockplatta, nästan vilket annat band skulle vara stolt över den. Men för Ten Years After, med legendariska plattor som Cricklewood Green, Ssssh och A Space In Time bakom sig var kraven högre. Då dög det inte att riva av ett antal låtar i ett så klassiskt bluestempo att till och med den där snigeln kan hänga med.
Okej, det rycker till i Alvin Lee ett par gånger, i Choo Choo Mama blixtrar han till ordentligt. Men det är en parentes, sen är vi tillbaka på samma spår igen...
För den som vill höra Alvin Lee lira gitarr är så klart även Rock & Roll Music To The World värd pengarna. Han vet vad han gör, även om han gör det i sömnen. Men för den som vill höra Ten Years After lira blixtrande innovativ, psykedelisk bluesrock är detta en LP man kan vara utan.
Nr: 1220/2222
Inte tio år senare, men väl fyra år efter den mytomspunna konserten på Woodstock var det dags för Alvin Lees rock and roll-bidrag till världen...
TEN YEARS AFTER – ROCK & ROLL MUSIC TO THE WORLD – 1972
Alvin Lee var en mästare på gitarrgnissel. Men här hade han brist på nya ideér. Rock & Roll Music To The World masar sig fram som en gammal fet snigel genom ett trädgårdsland. Efter sig lämnar den ett spår av segt slem. Nej, den här skivan gillar jag inte.
Rock & Roll Music To The World är naturligtvis en kompetent bluesrockplatta, nästan vilket annat band skulle vara stolt över den. Men för Ten Years After, med legendariska plattor som Cricklewood Green, Ssssh och A Space In Time bakom sig var kraven högre. Då dög det inte att riva av ett antal låtar i ett så klassiskt bluestempo att till och med den där snigeln kan hänga med.
För den som vill höra Alvin Lee lira gitarr är så klart även Rock & Roll Music To The World värd pengarna. Han vet vad han gör, även om han gör det i sömnen. Men för den som vill höra Ten Years After lira blixtrande innovativ, psykedelisk bluesrock är detta en LP man kan vara utan.
Nr: 1220/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar