Woodstock 45 år
WOODSTOCK – MUSIC FROM THE ORIGINAL SOUNDTRACK AND MORE – 1970
Jodå, inledningen är effektfull. Och Richie Havens Freedom en rysare. Man kan riktigt ta på stämningen. Men man ska komma ihåg att det här är en soundtrack till en film.
Det finns ingen som helst logisk koppling mellan när låtarna dyker upp på skivan och och när de olika banden spelade på festivalen. Sha Na Na var ett av de sista banden som uppträdde. På den här skivan finns deras At The Hop med redan på förstasidan. Vad Sha Na Na gjorde på Woodstock är en helt annan fråga.
Sen är ljudet inte det bästa, även om det helt säkert jobbats mycket med det. De som skötte putsningen gjorde ett bra jobb.
Svårare var att dölja att en del av akterna faktiskt var ganska sunkiga. Men det gör faktiskt inget alls. Det känns inte ens oväntat.
Förmodligen är den här trippel-LP:n den mest välkända och berömda av alla Woodstockinspelningar som hamnat på skiva. Den är väl värd sina pengar.
För den som inte var där 1969 är det ett surrogat som borde gå hem. Inspelningen har hittat den rätta stämningen. Och det är absolut inte nödvändigt att ha sett filmen för att uppskatta soundtracken.
För den som kan sin 60-talspsykedelia finns det mycket att njuta av. För min del är den absoluta höjdpunkten, både i filmen och soundtracken, Santanas magiska Soul Sacrifice. Bara för den låten och Mike Shrieves trumsolo, är albumet värt varenda krona.
Country Joes sagolika I-Feel-Like-I´m-Fixin´-To Die Rag sätter agendan för hela Woodstock. Alvin Lees fantastiska intro till Going Home och givetvis Hendrix Star Spangled Banner, avslutningen på hela festivalen.
Nr: 118/2222
WOODSTOCK – MUSIC FROM THE ORIGINAL SOUNDTRACK AND MORE – 1970
Jodå, inledningen är effektfull. Och Richie Havens Freedom en rysare. Man kan riktigt ta på stämningen. Men man ska komma ihåg att det här är en soundtrack till en film.
Svårare var att dölja att en del av akterna faktiskt var ganska sunkiga. Men det gör faktiskt inget alls. Det känns inte ens oväntat.
Förmodligen är den här trippel-LP:n den mest välkända och berömda av alla Woodstockinspelningar som hamnat på skiva. Den är väl värd sina pengar.
För den som inte var där 1969 är det ett surrogat som borde gå hem. Inspelningen har hittat den rätta stämningen. Och det är absolut inte nödvändigt att ha sett filmen för att uppskatta soundtracken.
Country Joes sagolika I-Feel-Like-I´m-Fixin´-To Die Rag sätter agendan för hela Woodstock. Alvin Lees fantastiska intro till Going Home och givetvis Hendrix Star Spangled Banner, avslutningen på hela festivalen.
Nr: 118/2222
Precis nu när jag sitter och läser det här drar en regnskur igång utanför. Nästan så jag får lust att börja mässa "No rain! No rain!"...
SvaraRaderaSha Na Na kanske kan tyckas falla ur ramen lite, men jag minns att det kändes som en frisk fläkt när de dök upp i filmen. Jag antar att nån av arrangörerna hade råkat se dem strax innan och känt detsamma.
Ha, ha, Woodstockväder här också!
Radera