Woodstock 45 år
Den här boken kom lagom till 40-årsjubileet. Jag skrev då den här recensionen:
Tre dagar som förändrade världen - av Elliott Tiber
Sommaren 1969 landade människan för första gången på månen. Senare samma år var det dags för ännu en händelse som kan anses vara en milstolpe i historien; Woodstockfestivalen, ungdomsrevoltens epicentrum och en musikalisk händelse som aldrig senare fått sitt motstycke. Vilken av dem som kan anses störst är förmodligen en smaksak.
Elliott Tiber hamnade mitt i Woodstocks centrum och blev en av de människor som gjorde festivalen möjlig. Hans målande berättelse lockar till läsning och är ett måste för den musikintresserade, eller för all del, den som är intresserad av ungdomskulturen och hippierörelsen i USA under slutet av 1960-talet.
Att han hamnade där var en ren tillfällighet. Woodstockfestivalen skulle först hållits nära orten Woodstock i staten New York. Men bara en månad före utsatt datum, 15-17 augusti 1969, fick festivalen nej från stadsförvaltningen. Elliott Tiber var ägare till det nedgånga motellet El Monaco i närliggande staden Bethel. Han var också innehavare av ett tillstånd att årligen arrangera en musikfestival i staden.
När han hörde talas om Woodstocks problem kontaktade han Mike Lang, en av Woodstocks grundare. Det var början till det största som hänt inom musikrörelsen, ungdomsrörelsen och definitivt staden Bethel. Tiber och Lang lyckades övertala farmaren Max Yasgur att upplåta sin mark för festivalen.
Den tidens största artister skulle spela; Hendrix, Santana, Janis Joplin, Joan Baez, The Who och Ten Years After var bara några av dem. Med måttot fred och kärlek skulle festivalen också bli en enorm manifestation för den nya ungdomsrörelsen.
Tiber visste inte vad han gav sig in på. Bara några dagar efter att platsen blev klar, nästan en månad innan, började hippies, festivalarbetare, ungdomar och media invadera Bethel. Elliott Tibers nedgångna motell hamnade mitt i smeten, eftersom han fått ensamrätten på att sälja biljetterna.
Det är en osannolik och fantastisk berättelse författaren presenterar, likaväl är den sann. Tanken var att ungefär 20.000 människor skulle komma till Woodstock. Tre veckor innan utsatt datum stod det dock klart att betydligt fler än så skulle dyka upp. Uppskattningar gjorda senare nämner siffror mellan 500.000 och en 1,5 miljoner människor. Ingen vet.
Trots drogromantiken är boken väl värd att läsa. Woodstock är festivalernas festival, urmodern till alla efterföljare. Och ännu oöverträffad. Förmodligen får rockgenerationen aldrig igen uppleva något liknande. Boken behandlar inte själva musiken och artisterna särskilt ingående. Det har redan gjorts i filmer, utgivna skivor och böcker.
I stället handlar den om det som hände bakom kulisserna och alla de människor som gjorde festivalen möjlig. En fantastisk historia som tål att berättas.
Den här boken kom lagom till 40-årsjubileet. Jag skrev då den här recensionen:
Tre dagar som förändrade världen - av Elliott Tiber
Sommaren 1969 landade människan för första gången på månen. Senare samma år var det dags för ännu en händelse som kan anses vara en milstolpe i historien; Woodstockfestivalen, ungdomsrevoltens epicentrum och en musikalisk händelse som aldrig senare fått sitt motstycke. Vilken av dem som kan anses störst är förmodligen en smaksak.
Att han hamnade där var en ren tillfällighet. Woodstockfestivalen skulle först hållits nära orten Woodstock i staten New York. Men bara en månad före utsatt datum, 15-17 augusti 1969, fick festivalen nej från stadsförvaltningen. Elliott Tiber var ägare till det nedgånga motellet El Monaco i närliggande staden Bethel. Han var också innehavare av ett tillstånd att årligen arrangera en musikfestival i staden.
När han hörde talas om Woodstocks problem kontaktade han Mike Lang, en av Woodstocks grundare. Det var början till det största som hänt inom musikrörelsen, ungdomsrörelsen och definitivt staden Bethel. Tiber och Lang lyckades övertala farmaren Max Yasgur att upplåta sin mark för festivalen.
Den tidens största artister skulle spela; Hendrix, Santana, Janis Joplin, Joan Baez, The Who och Ten Years After var bara några av dem. Med måttot fred och kärlek skulle festivalen också bli en enorm manifestation för den nya ungdomsrörelsen.
Tiber visste inte vad han gav sig in på. Bara några dagar efter att platsen blev klar, nästan en månad innan, började hippies, festivalarbetare, ungdomar och media invadera Bethel. Elliott Tibers nedgångna motell hamnade mitt i smeten, eftersom han fått ensamrätten på att sälja biljetterna.
Det är en osannolik och fantastisk berättelse författaren presenterar, likaväl är den sann. Tanken var att ungefär 20.000 människor skulle komma till Woodstock. Tre veckor innan utsatt datum stod det dock klart att betydligt fler än så skulle dyka upp. Uppskattningar gjorda senare nämner siffror mellan 500.000 och en 1,5 miljoner människor. Ingen vet.
Trots drogromantiken är boken väl värd att läsa. Woodstock är festivalernas festival, urmodern till alla efterföljare. Och ännu oöverträffad. Förmodligen får rockgenerationen aldrig igen uppleva något liknande. Boken behandlar inte själva musiken och artisterna särskilt ingående. Det har redan gjorts i filmer, utgivna skivor och böcker.
I stället handlar den om det som hände bakom kulisserna och alla de människor som gjorde festivalen möjlig. En fantastisk historia som tål att berättas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar