ANDERS F RÖNNBLOM – AMNESTI ÅT BISARRA GITARRER – 1983
Att ge sig på och försöka skriva om Anders F Rönnbloms album är inget som ger sig själv. Det finns inte mycket som är självklart när det gäller denne svenska rockhjälte.
Det är nog så att det finns ett stort antal musiklyssnare som inte förstår sig på Anders F alls...och sen finns det en ganska liten skara som har stenkoll, Rönnbloms F-heads.
Jag räknar mig inte till någon av grupperna, men har genom åren haft mina ”Anders F-perioder” när jag inte gjort något annat än spelat hans skivor – och de är ganska många.
Amnesti åt bisarra gitarrer är en mycket märklig LP-skiva. Musiken, som ännu en gång är Rönnbloms klassiska mix mellan vispop och rock, är mer än vanligt twistad.
Här finns både märkliga rytmer, influenser från 80-talets synthpop (!) och en basist som på sina ställen lirar bländande slapbas.
Det gör Amnesti åt bisarra gitarrer till en ganska udda, och relativt svåraccepterad Rönnblom-LP, till en början. Men den vinner i längden...
För egen del kommer jag dock ihåg att när skivan var ny hamnade den rätt snabbt i hyllan, då jag inte tyckte den hade samma lyster som sin föregångare, Krig & Fred & Country Music.
Idag ser jag den på ett annat sätt. Numera är Amnesti ett album som står helt på egna ben och är mycket lyssningsvärt. Musiken gör sitt, men naturligtvis är det Anders F.s underfundiga, ibland kryptiska och vindlande, texter som är kryddan som får det att hetta till.
Hittar du den här LP:n i nån begagnatlåda har du gjort ett litet kap. Som jag förstår det är den ganska svår att få tag på nu för tiden.
Men har du möjlighet, lyssna då på låtar som glimrande Chimborazos vackra lava, Kvinna från Catalina. Eld och vatten och givetvis Romantiken.
Nr: 405/2222
Att ge sig på och försöka skriva om Anders F Rönnbloms album är inget som ger sig själv. Det finns inte mycket som är självklart när det gäller denne svenska rockhjälte.
Amnesti åt bisarra gitarrer är en mycket märklig LP-skiva. Musiken, som ännu en gång är Rönnbloms klassiska mix mellan vispop och rock, är mer än vanligt twistad.
Här finns både märkliga rytmer, influenser från 80-talets synthpop (!) och en basist som på sina ställen lirar bländande slapbas.
Det gör Amnesti åt bisarra gitarrer till en ganska udda, och relativt svåraccepterad Rönnblom-LP, till en början. Men den vinner i längden...
Idag ser jag den på ett annat sätt. Numera är Amnesti ett album som står helt på egna ben och är mycket lyssningsvärt. Musiken gör sitt, men naturligtvis är det Anders F.s underfundiga, ibland kryptiska och vindlande, texter som är kryddan som får det att hetta till.
Hittar du den här LP:n i nån begagnatlåda har du gjort ett litet kap. Som jag förstår det är den ganska svår att få tag på nu för tiden.
Men har du möjlighet, lyssna då på låtar som glimrande Chimborazos vackra lava, Kvinna från Catalina. Eld och vatten och givetvis Romantiken.
Nr: 405/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar