BE BOP DELUXE – AXE VICTIM – 1974
Axe Victim står inte i särskilt hög kurs hos Be Bop Deluxe fans, men jag har ett gott öga till den här LP:n.
Jag tror folk, som liksom jag, har lite extra känslor för album som Aladdin Sane, Ziggy Stardust och en del av Mott The Hooples legendariska plattor också gillar Axe Victim. Det är nämligen ett glamrockalbum, tydligt och solklart inspirerat av David Bowies androgyna glittriga värld.
Nu är Be Bop Deluxe kanske mer känt som ett tämligen obskyrt brittiskt progrockband med album som Sunburst och Modern Music på samvetet.
Det är helt rätt och jag håller med om att mitten och slutet av 70-talet var bandets storhetstid.
De skivorna har emellertid inte särskilt mycket med debutskivan Axe Victim att göra, som kom till under helt andra förutsättningar och med ett nästan helt annat band.
LP:n spelades nämligen in ganska hastigt av Bill Nelson efter att en del av hans låtar uppmärksammats i brittisk radio. Bandet han fick med sig bestod i stort sett av de han fick tag på just då...
När han senare spelade in Be Bop Deluxe tvåa, Futurama, var hela bandet utbytt, liksom att glamrocken ersatts av progressiv rock. Men om du frågar mig finns spår av glamrock även på de senare skivorna.
Nr: 568/2222
Axe Victim står inte i särskilt hög kurs hos Be Bop Deluxe fans, men jag har ett gott öga till den här LP:n.
Jag tror folk, som liksom jag, har lite extra känslor för album som Aladdin Sane, Ziggy Stardust och en del av Mott The Hooples legendariska plattor också gillar Axe Victim. Det är nämligen ett glamrockalbum, tydligt och solklart inspirerat av David Bowies androgyna glittriga värld.
Nu är Be Bop Deluxe kanske mer känt som ett tämligen obskyrt brittiskt progrockband med album som Sunburst och Modern Music på samvetet.
Det är helt rätt och jag håller med om att mitten och slutet av 70-talet var bandets storhetstid.
De skivorna har emellertid inte särskilt mycket med debutskivan Axe Victim att göra, som kom till under helt andra förutsättningar och med ett nästan helt annat band.
LP:n spelades nämligen in ganska hastigt av Bill Nelson efter att en del av hans låtar uppmärksammats i brittisk radio. Bandet han fick med sig bestod i stort sett av de han fick tag på just då...
När han senare spelade in Be Bop Deluxe tvåa, Futurama, var hela bandet utbytt, liksom att glamrocken ersatts av progressiv rock. Men om du frågar mig finns spår av glamrock även på de senare skivorna.
Nr: 568/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar