STEPHEN STILLS MANASSAS – DOWN THE ROAD – 1973
Det är när man hör grejer som Stephen Stills Manassas man låter skägget växa. Down The Road från 1973 är kanske inte en sån där platta som sätter sig direkt. Och i för stora doser blir den till och med jobbig. Country, countryrock, blues, folk-, latinorock och jävlar om de inte lirar bluegrass också.
Jag vet inte vad Stills hade för tanke med det här bandet, jag tror att de bara gjorde en platta till ihop. Men Down The Road är kul lyssning, om man har rätta inställningen och dessutom tar det lite försiktigt.
Isn´t It About Time är en halvstökig rocker, där jag undrar om inte Joe Walsh är med på ett hörn och lirar gitarr. Det räcker nämligen inte med ”bara” sju man i bandet, det är med en rad gästartister på skivan också.
Latinolåten Pensamiento är en udda överraskning, liksom bluegrassbanjon i Do You Remember The Americans.
Och så kom jag på en sak. De här låtarna skulle kunna vara inspelade från mitten av 60-talet fram till nu. Och ingen skulle kunna sätta fingret på exakt när. Tidlöst?
Stephen Stills skivor med Manassas hör kanske inte till hans allra bästa. Men har man gjort plattor med Crosby, Nash & Young i en lång rad olika konstellationer, är konkurrensen så klart hård.
Men sånt får man inte bry sig om när Down The Road ligger på tallriken. Det här är låtar som kräver rutig skjorta, lagom skitiga jeans, cowboyboots och tre dagars skäggstubb.
Nr: 212/2222
Det är när man hör grejer som Stephen Stills Manassas man låter skägget växa. Down The Road från 1973 är kanske inte en sån där platta som sätter sig direkt. Och i för stora doser blir den till och med jobbig. Country, countryrock, blues, folk-, latinorock och jävlar om de inte lirar bluegrass också.
Jag vet inte vad Stills hade för tanke med det här bandet, jag tror att de bara gjorde en platta till ihop. Men Down The Road är kul lyssning, om man har rätta inställningen och dessutom tar det lite försiktigt.
Isn´t It About Time är en halvstökig rocker, där jag undrar om inte Joe Walsh är med på ett hörn och lirar gitarr. Det räcker nämligen inte med ”bara” sju man i bandet, det är med en rad gästartister på skivan också.
Latinolåten Pensamiento är en udda överraskning, liksom bluegrassbanjon i Do You Remember The Americans.
Och så kom jag på en sak. De här låtarna skulle kunna vara inspelade från mitten av 60-talet fram till nu. Och ingen skulle kunna sätta fingret på exakt när. Tidlöst?
Stephen Stills skivor med Manassas hör kanske inte till hans allra bästa. Men har man gjort plattor med Crosby, Nash & Young i en lång rad olika konstellationer, är konkurrensen så klart hård.
Men sånt får man inte bry sig om när Down The Road ligger på tallriken. Det här är låtar som kräver rutig skjorta, lagom skitiga jeans, cowboyboots och tre dagars skäggstubb.
Nr: 212/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar