LEMON PIPERS – JUNGLE MARMALADE – 1968
Det här är en missförstådd skiva. Folk som tror det handlar om ett bubblegumpopband, vilket Lemon Pipers lanserades som, blir besvikna för att det inte är det (mer än delvis).
Och på grund av bubblegumpopstämpeln har de som gillar psykedelisk rock aldrig lyssnat på skivan på allvar, särskilt inte då LP:ns två första spår är riktigt genuin tuggummipop.
Men det här är en psykedelisk rockpärla. Kommer man bara förbi ”hitlåtarna” Jungle Jelly och Goffin-Kings I Was Not Born To Follow uppenbarar sig en helt annan värld.
Då handlar det om en långa solon från en elak fuzzgitarr som åker hiss mellan tonarterna, en mullrande hammond, krypiska texter och en sångare som stortrivs med det han gör även om det inte alltid låter bra.
Grundreceptet för psykedelia med andra ord. Lemon Pipers låter här mer som Doors domedagsrock och har samma nerviga närvaro som Byrds, Jefferson Airplane och andra storheter.
Magiska Everything Is You och tuffa Hard Core blev snabbt två av mina favoriter, men det finns mycket mer att hämta här. Avslutningen med tolv minuter långa Dead End Street/Half Ligth är briljant.
Lemon Pipers ville spela psykedelisk rock och det gör de på den här plattan. Men på sina ställen verkar de som de ändå gett efter för skivbolagets krav om betydligt lättsammare saker.
De där små inslagen att tuggummipop gör dock inte skivan sämre, det blir snarare tvärtom, till och med effektfullt. Så det här är en LP jag verkligen kan rekommendera. Tyvärr är Jungle Marmalade ganska svår att hitta nu för tiden.
Nr: 1209/2222
Det här är en missförstådd skiva. Folk som tror det handlar om ett bubblegumpopband, vilket Lemon Pipers lanserades som, blir besvikna för att det inte är det (mer än delvis).
Då handlar det om en långa solon från en elak fuzzgitarr som åker hiss mellan tonarterna, en mullrande hammond, krypiska texter och en sångare som stortrivs med det han gör även om det inte alltid låter bra.
Grundreceptet för psykedelia med andra ord. Lemon Pipers låter här mer som Doors domedagsrock och har samma nerviga närvaro som Byrds, Jefferson Airplane och andra storheter.
Magiska Everything Is You och tuffa Hard Core blev snabbt två av mina favoriter, men det finns mycket mer att hämta här. Avslutningen med tolv minuter långa Dead End Street/Half Ligth är briljant.
De där små inslagen att tuggummipop gör dock inte skivan sämre, det blir snarare tvärtom, till och med effektfullt. Så det här är en LP jag verkligen kan rekommendera. Tyvärr är Jungle Marmalade ganska svår att hitta nu för tiden.
Nr: 1209/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar