BRUCE SPRINGSTEEN – BORN IN THE USA – 1984
Nu är det dags att ta upp detta hyllade och omskrivna allsångsalbum. ”Bedrägligt kommersiellt” har det sagts. Då menas storheten i att Springsteen förenade utstuderat lättsmält pop med ”viktiga” och insiktsfulla texter.
Vadå bedrägligt? Springsteen visste exakt vilka knappar han skulle trycka på. Överlagt kommersiellt är ett bättre ordval.
En gång i tiden var det här en av mina favoritplattor, detta erkännes. Men 1984 var detta allas favoritalbum, så jag var inte ensam. Men för min del gick det över snabbt.
Jag hann tröttna på låtarna inom en vecka och till slut förstod jag också att Springsteen inte sa sanningen. Hans så kallade ”working class poetry” blev pompös och kändes falsk. En protestsångare i ett slott?
Det sägs att Springsteen hade över 100 låtar på lager när han skulle göra den här skivan. Att sen då komma upp med ett antal så enkla melodier imponerar inte på mig. Men Springsteen visste nog vad han gjorde.
Att sen nästan varenda låt dessutom släppts som singel, maxisingel, maxisingel på färgad vinyl och flera varianter på det gör inte att smaken i munnen blir bättre. Men Springsteen visste vad han gjorde.
Jag såg Bruce Springsteen live 1985 på Ullevi. Jag hade inte tänkt gå, men fick en biljett gratis. Jag har inte varit på nån konsert med honom efter det.
Mitt ex av Born In The USA är förresten i mycket fint skick. Nästan som ny. Affischen är kvar.
Bra låtar: Bobby Jean
Nr: 406/2222
Nu är det dags att ta upp detta hyllade och omskrivna allsångsalbum. ”Bedrägligt kommersiellt” har det sagts. Då menas storheten i att Springsteen förenade utstuderat lättsmält pop med ”viktiga” och insiktsfulla texter.
Vadå bedrägligt? Springsteen visste exakt vilka knappar han skulle trycka på. Överlagt kommersiellt är ett bättre ordval.
Jag hann tröttna på låtarna inom en vecka och till slut förstod jag också att Springsteen inte sa sanningen. Hans så kallade ”working class poetry” blev pompös och kändes falsk. En protestsångare i ett slott?
Det sägs att Springsteen hade över 100 låtar på lager när han skulle göra den här skivan. Att sen då komma upp med ett antal så enkla melodier imponerar inte på mig. Men Springsteen visste nog vad han gjorde.
Att sen nästan varenda låt dessutom släppts som singel, maxisingel, maxisingel på färgad vinyl och flera varianter på det gör inte att smaken i munnen blir bättre. Men Springsteen visste vad han gjorde.
Mitt ex av Born In The USA är förresten i mycket fint skick. Nästan som ny. Affischen är kvar.
Bra låtar: Bobby Jean
Nr: 406/2222
Här har vi delade meningar. Jag är ingen stor Springsteen-beundrare och har aldrig riktigt förstått den oerhörda status han har bland en del rockskribenter. Men jag har ändå några Springsteen-plattor i samlingen och har hört det mesta han gjorde fram till början av 1990-talet (dvs. alla de plattor som anses vara klassiker).
SvaraRaderaEnligt min åsikt nådde han en både kommersiell och artistisk topp med "The river" och "Born in the USA". På dessa båda plattor var han enligt min mening som bäst, och några andra Springsteen-skivor behöver man inte ha i samlingen.
De där tidigare plattorna som alltid omtalas som "mästerverk" och "rockklassiker" (framför allt "Born to run" och "Darkness on the edge of town") tycker jag är extremt överskattade. Och från slutet av 1980-talet och framåt har Springsteens musik mest känts som trött, klichéfylld gubbrock.
Men "The river" och "Born..." tycker jag är två höjdarplattor som står sig än idag!
He, he, då vi på helt olika planhalvor. Darkness är en av få springsteen-plattor jag tycker är rolig att spela nu för tiden.
SvaraRaderaDarkness... och Tunnel of love, det räcker.
SvaraRadera