Nick Lowe och Cruel To Be Kind

NICK LOWE – LABOUR OF LUST – 1979

Labour Of Lust är lite anspråkslös, åtminstone ser skivomslaget ut att vara det. Men vilken läcker platta! Det är pubrock, massor med country, rock och Cruel To Be Kind, denna lysande lilla poplåt som får allas hjärtan att smälta.

Vi börjar med det bästa, Cruel To Be Kind, som nog är en av de största små poplåtar som någonsin gjorts. Lowe skrev låten och spelade först in den med Brinsley Schwartz men officiellt gavs den aldrig ut på nån LP.

I stället fanns ursprungsversionen med på hans debutplatta Jesus Of Cool, men vad jag vet bara på den svenskpressade LP:n på Smash Records.

Den version som finns på Labour Of Lust är en nyinspelning. Vi med de svenska skivorna kan alltså njuta av två versioner av Cruel To be Kind.

Vilken som är bäst är en smaksak, men jag gillar den lite rockigare Jesus Of Cool-varianten bäst. Men det finns fler höjdpunkter. Chuck Berry-pepprade Love So Fine och tufft rufsiga Switchboard Susan, som dryper av svett och öl, handlar kanske inte om nytänkande men det är förbannat roliga låtar.

Den sistnämnda låten är faktiskt en av få Lowe inte själv skrivit, han snodde den från Mickey Jupp. Labour of Lust är Nick Lowes andra soloplatta och gavs ut 1979, samtidigt som han hade fullt upp med Rockpile och att backa upp Edmunds på hans Repeat When Necessary. Lowe på bas och Edmunds gitarr på båda plattorna. Finns uttrycket tvilling-LP, så är det väl just de två.

Man skulle kunna hävda att Labour Of Lust och Repeat When Necessary egentligen är LP-skivor med Rockpile. Hela bandet är med på båda skivorna och tydligen var det så att gruppen på grund av kontraktskrångel hade svårt att ge ut skivor i eget namn. Att ge ut dem under annat namn var då lösningen. Men det där har jag ingen koll på, det får de som kan ämnet bättre reda ut.

Nr: 1733/2222