JON ANDERSON – IN THE CITY OF ANGELS – 1988
När det gäller Jon Andersons soloalbum blir jag lite ibland fundersam. Hur tänkte han egentligen? I början av 80-talet gav han ut en julskiva... Sen fem år i Yes... Sen hoppar han av och så kommer det här - En popskiva...
Inte för att In The City Of Angels är dålig. Nej, inte alls. Det är sjysst kommersiell pop, i alla fall delvis. Det är snyggt producerat (för att vara 80-tal) och de amerikanska musiker Anderson har med sig är enastående.
Han fick dessutom hjälp med låtskrivandet och producerandet av gamle motown-hjälten Lamont Dozier, vilket nog är förklaringen till soundet. Stewart Levine är en annan.
Hittar två låtar som jag gillar, If It Wasn´t For Love och New Civilization. Men för varje hyfsad låt på LP:n dyker det upp en, eller två, som inte alls är lika roliga...så man måste till slut ställa frågan: Vad hade Jon Anderson i Los Angeles att göra..?
...jag kan inte tänka mig att gamla Yes-fans kan ha uppskattat hans besök där. Att det inte funkar så bra hela tiden hänger, vad jag tror, på Jon Andersons röst, som nog får sägas var avsedd mer för yttre rymdens egenheter och Yes introverta melodislingor i stället för vanlig pop.
På In The City Of Angels låter det därför bara konstigt...och påminner om, för mig, inte så roliga Yes-album som Big Generator och 90125...där hans röst dock kommer bättre till pass än här. Eller till och med Styx...
Nr: Borttagen ur samlingen, säljes.
När det gäller Jon Andersons soloalbum blir jag lite ibland fundersam. Hur tänkte han egentligen? I början av 80-talet gav han ut en julskiva... Sen fem år i Yes... Sen hoppar han av och så kommer det här - En popskiva...
Inte för att In The City Of Angels är dålig. Nej, inte alls. Det är sjysst kommersiell pop, i alla fall delvis. Det är snyggt producerat (för att vara 80-tal) och de amerikanska musiker Anderson har med sig är enastående.
Han fick dessutom hjälp med låtskrivandet och producerandet av gamle motown-hjälten Lamont Dozier, vilket nog är förklaringen till soundet. Stewart Levine är en annan.
Hittar två låtar som jag gillar, If It Wasn´t For Love och New Civilization. Men för varje hyfsad låt på LP:n dyker det upp en, eller två, som inte alls är lika roliga...så man måste till slut ställa frågan: Vad hade Jon Anderson i Los Angeles att göra..?
...jag kan inte tänka mig att gamla Yes-fans kan ha uppskattat hans besök där. Att det inte funkar så bra hela tiden hänger, vad jag tror, på Jon Andersons röst, som nog får sägas var avsedd mer för yttre rymdens egenheter och Yes introverta melodislingor i stället för vanlig pop.
På In The City Of Angels låter det därför bara konstigt...och påminner om, för mig, inte så roliga Yes-album som Big Generator och 90125...där hans röst dock kommer bättre till pass än här. Eller till och med Styx...
Nr: Borttagen ur samlingen, säljes.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar