Punk – Del 8
Den här filuren var nog mer entertainer än punkare. Men vad tusan...
PLASTIC BERTRAND – AN I - 1978
Nej, det gick inte att ta Plastic Bertrand på allvar som punkare när han dök upp i slutet av 70-talet med sin låt Ca Plan Pour Moi. Han verkade vara stylad för uppgiften på något sätt. Det var lite för bra och för mycket smink för att vara sant.
Det antagande visade sig vara rätt. Han gjorde senare visserligen flera album till i samma stil men också filmmusik till en Asterix-film och sjöng i Eurovisionfestivalen.
Jag har för mig han var med och spelade in såna där barnsagor på kassettband också, men det är jag inte säker på. Så man skulle kanske kunna kalla det gladpunk. Jag misstänker nämligen att Roger Jouret inte hade några som helst politiska ambitioner med sina texter*.
Men han var i alla fall rolig den där belgaren, under allt smink och inövade poser. Lite som en euroupplaga av Magnus Uggla...vilket också visade sig stämma. Plastic Bertrand gjorde på ett av sina senare album en cover på en låt från Magnus Ugglas Vittring-LP (fråga mig inte vilken bara...).
För ordningens skull måste jag väl berätta att Roger Jouret i sitt tidigare liv (före Plastic-perioden) faktiskt var med i ett riktigt punkband. An I är hans första LP och den enda som finns i min samling.
Den får vara kvar enbart av nostalgiska skäl, för så där himla bra är det kanske inte. På den tiden var det däremot lite roligt att han sjöng på franska. De enda franskspråkiga artister gänget i källaren hört innan var Mireille Mathieu och Charles Aznavour, så visst var Plastic Bertrand en udda fågel (-skrämma).
Nr: 2011/2222
* Men jag vet inte säkert, jag kan inte franska trots flera års halvhjärtade studier inom det svenska skolväsendet.
Den här filuren var nog mer entertainer än punkare. Men vad tusan...
PLASTIC BERTRAND – AN I - 1978
Nej, det gick inte att ta Plastic Bertrand på allvar som punkare när han dök upp i slutet av 70-talet med sin låt Ca Plan Pour Moi. Han verkade vara stylad för uppgiften på något sätt. Det var lite för bra och för mycket smink för att vara sant.
Det antagande visade sig vara rätt. Han gjorde senare visserligen flera album till i samma stil men också filmmusik till en Asterix-film och sjöng i Eurovisionfestivalen.
Jag har för mig han var med och spelade in såna där barnsagor på kassettband också, men det är jag inte säker på. Så man skulle kanske kunna kalla det gladpunk. Jag misstänker nämligen att Roger Jouret inte hade några som helst politiska ambitioner med sina texter*.
Men han var i alla fall rolig den där belgaren, under allt smink och inövade poser. Lite som en euroupplaga av Magnus Uggla...vilket också visade sig stämma. Plastic Bertrand gjorde på ett av sina senare album en cover på en låt från Magnus Ugglas Vittring-LP (fråga mig inte vilken bara...).
För ordningens skull måste jag väl berätta att Roger Jouret i sitt tidigare liv (före Plastic-perioden) faktiskt var med i ett riktigt punkband. An I är hans första LP och den enda som finns i min samling.
Den får vara kvar enbart av nostalgiska skäl, för så där himla bra är det kanske inte. På den tiden var det däremot lite roligt att han sjöng på franska. De enda franskspråkiga artister gänget i källaren hört innan var Mireille Mathieu och Charles Aznavour, så visst var Plastic Bertrand en udda fågel (-skrämma).
Nr: 2011/2222
* Men jag vet inte säkert, jag kan inte franska trots flera års halvhjärtade studier inom det svenska skolväsendet.
Roger Jouret har även spelat trummor med Elton Motello. Elton Motello spelade in originalversionen av "Ca Plane Pour Moi". Engelsk text. Den heter "Jet Boy Jet Girl".
SvaraRaderaVad Jouret sedan gjorde - efter att han blivit Plastic Bertrand - var att han använde Motellos inspelade musik och lade på en fransk text. Detta skedde även med några andra låtar: "Pogo Pogo", "5,4,3,2,1" och "Sha La La La Lee" (som från början är en Small Faces-låt).
De engelska versionerna finns på Elton Motellos album "Victim of Time".
För att krångla till det ytterligare så var det inte Jouret som sjöng på de franska versionerna utan Lou Deprijck.
Det är först på senare tid Plastic Bertrand börjat sjunga på sina egna plattor.
Elton Motello har jag personligen varit i kontakt med via e-post. Han heter egentligen Alan Ward, är engelsman och jobbar numera som inspelningstekniker i Brüssel.
Hubble Bubble hette punkbandet Plastic Bertrand var med i innan han började spela med Motello och innan han blev Plastic Bertrand.
SvaraRaderaMer om alltsammans här:
http://www.punk77.co.uk/groups/eltonmotello.htm