ATOLL – L´ARAIGNÉE-MAL – 1975
Ur ett skenbart kaos växer L´Araignee-Mal fram ur en märklig blandning av rock och jazzfusion. Anslaget är kraftfullt och självsäkert men framför allt fantasifullt och mycket omväxlande. Det är inte alls överraskande att L´Araignée-Mal anses vara franska Atolls mästerverk.
Atoll är ett av en rad mycket kompententa men utanför sitt hemland nästan inte alls igenkända progressiva rockband. Möjligtvis har dock en och annan utanför Frankrike kanske hört talas om just det här bandet tack vare att King Crimsons John Wetton en kortare period var medlem i här, dock inte när detta album spelades in.
Som så många andra franska band, Ange, Catharsis, Mona Lisa, har Atoll en teatralisk ådra som gör att man gärna jämför deras musik med storheter som Genesis under gabrieleran, Yes och Camel. Det känns inte alls fel, de blixtrande musikaliska vändningarna och det atmosfäriska uttrycket finns där absolut.
Men Atoll tar på L´Araignée-Mal, som är gruppens andra LP, musiken ytterligare vidare genom att dessutom arbeta med en rad kraftfulla jazzelemelent. Det gör skivan än mer oförutsägbar och intressant att lyssna på.
Av den anledningen finns det många som jämför just detta album med John McLaughlins Mahavishnu Orchestra. Det är naturligtvis helt rätt, även om jag nog menar att Atolls musik är bredare än så.
Jag påstår att L´Araignée-Mal är ett bländande fräckt progrockalbum från ett mycket kompetent progrockband, som här oftast överglänser de storheter de blir jämförda med. Rekommenderas!
Nr: 1797/2222
Ur ett skenbart kaos växer L´Araignee-Mal fram ur en märklig blandning av rock och jazzfusion. Anslaget är kraftfullt och självsäkert men framför allt fantasifullt och mycket omväxlande. Det är inte alls överraskande att L´Araignée-Mal anses vara franska Atolls mästerverk.
Atoll är ett av en rad mycket kompententa men utanför sitt hemland nästan inte alls igenkända progressiva rockband. Möjligtvis har dock en och annan utanför Frankrike kanske hört talas om just det här bandet tack vare att King Crimsons John Wetton en kortare period var medlem i här, dock inte när detta album spelades in.
Som så många andra franska band, Ange, Catharsis, Mona Lisa, har Atoll en teatralisk ådra som gör att man gärna jämför deras musik med storheter som Genesis under gabrieleran, Yes och Camel. Det känns inte alls fel, de blixtrande musikaliska vändningarna och det atmosfäriska uttrycket finns där absolut.
Men Atoll tar på L´Araignée-Mal, som är gruppens andra LP, musiken ytterligare vidare genom att dessutom arbeta med en rad kraftfulla jazzelemelent. Det gör skivan än mer oförutsägbar och intressant att lyssna på.
Av den anledningen finns det många som jämför just detta album med John McLaughlins Mahavishnu Orchestra. Det är naturligtvis helt rätt, även om jag nog menar att Atolls musik är bredare än så.
Jag påstår att L´Araignée-Mal är ett bländande fräckt progrockalbum från ett mycket kompetent progrockband, som här oftast överglänser de storheter de blir jämförda med. Rekommenderas!
Nr: 1797/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar