JACKSON BROWNE – THE PRETENDER – 1976
Jackson Browne inledde sin musikkarriär med en rad riktigt starka album, Late For The Sky, For Everyman och så givetvis den där legendariska debutplattan från 1972. Men 1976 dök den här upp, The Pretender.
Det sägs att det var med den här LP:n som Jackson Browne hade tänkt sig att få sitt stora genombrott som singer/songwriter. The Pretender skulle bli kronan på verket, men...
Sett så här en massa år senare gick det faktiskt ganska snett. Som jag ser det är The Pretender nog den Jackson Browne-platta från 1970-talet som är minst intressant. Här handlar det mer om välpresenterad amerikansk radiorock och ljummen pop.
Kanske var en av orsakerna till detta att Browne här för första gången anlitade en rutinerad producent, Jon Landau. De tidigare skivorna hade Browne själv gjort jobbet.
Resultatet lät säkert proffsigt och bra på den tiden. Men nu för tiden är detta en LP som sticker ut...och det på alldeles fel sätt...
På den här plattan saknar jag Jackson Brownes tilltal som kändes så äkta och ärligt på de tidigare skivorna.
Den påminner i stället mer om 8o-talarna Lawyers In Love, Hold On och några till som jag inte lagt på minnet.
Men det är klart. Det finns en låt på den här skivan som väger upp allt det negativa, titelspåret The Pretender, som nog måste sägas vara en av Jackson Brownes allra största låtar någonsin.
Allt det här kände jag till när jag köpte skivan för inte så länge sedan. Men jag ville själv höra om det verkligen var på det viset alla sa. Och det var det.
Nr: 2061/2222
Jackson Browne inledde sin musikkarriär med en rad riktigt starka album, Late For The Sky, For Everyman och så givetvis den där legendariska debutplattan från 1972. Men 1976 dök den här upp, The Pretender.
Sett så här en massa år senare gick det faktiskt ganska snett. Som jag ser det är The Pretender nog den Jackson Browne-platta från 1970-talet som är minst intressant. Här handlar det mer om välpresenterad amerikansk radiorock och ljummen pop.
Kanske var en av orsakerna till detta att Browne här för första gången anlitade en rutinerad producent, Jon Landau. De tidigare skivorna hade Browne själv gjort jobbet.
Resultatet lät säkert proffsigt och bra på den tiden. Men nu för tiden är detta en LP som sticker ut...och det på alldeles fel sätt...
Den påminner i stället mer om 8o-talarna Lawyers In Love, Hold On och några till som jag inte lagt på minnet.
Men det är klart. Det finns en låt på den här skivan som väger upp allt det negativa, titelspåret The Pretender, som nog måste sägas vara en av Jackson Brownes allra största låtar någonsin.
Allt det här kände jag till när jag köpte skivan för inte så länge sedan. Men jag ville själv höra om det verkligen var på det viset alla sa. Och det var det.
Nr: 2061/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar