BOB DYLAN – NASHVILLE SKYLINE - 1969
Den stora fördelen med Nashville Skyline är att den är kort...drygt 30 minuter...brukade jag säga förr i tiden. Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.
Inget är enkelt när det gäller Bob Dylan. Countryplattan Nashville Skyline räknas inte till hans främsta verk. En del säger att han gjorde det för att bli av med sina efterhängsna fans...Så kanske det var.
Men den är rolig. Och modig...eller möjligtvis envis...bara för att han (som alltid) skulle gå mot strömmen. Men det var modigt av Bob Dylan att spela in en country-LP i slutet av 60-talet när hela världen letade efter en ny frälsare...och många var helt säkra på att det var Robert Zimmerman som var kallad.
Men han nobbade Woodstockfestivalen...och satte (vad jag hört) aldrig sin fot i San Francisco...
Nashville Skyline är som sagt kort. Men det finns ändå flera låtar som är riktigt starka och även idag hör till Dylans mest älskade akter.
Girl From The North Country (som ursprungligen var med på Freewheelin) sjunger han här i duett med Johnny Cash...och den är väldigt mycket bättre än originalet...
Lay Lady Lay är en klassiker, men det vet väl alla?
I Threw It All Away borde jag kanske också nämna.
Det sägs att Dylan slutat röka precis innan han spelade in skivan och att det är därför hans röst låter ovanligt klar och stark. Det röstläget är en av anledningarna till att jag numera tycker Nashville Skyline trots allt är rätt trevlig, och pittoresk, lyssning.
En sak är jag säker på. Av alla halvtaskiga och fantasilösa countryalbum jag genomlidit genom åren är det här ett av de allra bästa.
Nr: 482/2222
Den stora fördelen med Nashville Skyline är att den är kort...drygt 30 minuter...brukade jag säga förr i tiden. Men man är ju inte sämre än att man kan ändra sig.
Inget är enkelt när det gäller Bob Dylan. Countryplattan Nashville Skyline räknas inte till hans främsta verk. En del säger att han gjorde det för att bli av med sina efterhängsna fans...Så kanske det var.
Men den är rolig. Och modig...eller möjligtvis envis...bara för att han (som alltid) skulle gå mot strömmen. Men det var modigt av Bob Dylan att spela in en country-LP i slutet av 60-talet när hela världen letade efter en ny frälsare...och många var helt säkra på att det var Robert Zimmerman som var kallad.
Men han nobbade Woodstockfestivalen...och satte (vad jag hört) aldrig sin fot i San Francisco...
Nashville Skyline är som sagt kort. Men det finns ändå flera låtar som är riktigt starka och även idag hör till Dylans mest älskade akter.
Girl From The North Country (som ursprungligen var med på Freewheelin) sjunger han här i duett med Johnny Cash...och den är väldigt mycket bättre än originalet...
Lay Lady Lay är en klassiker, men det vet väl alla?
I Threw It All Away borde jag kanske också nämna.
Det sägs att Dylan slutat röka precis innan han spelade in skivan och att det är därför hans röst låter ovanligt klar och stark. Det röstläget är en av anledningarna till att jag numera tycker Nashville Skyline trots allt är rätt trevlig, och pittoresk, lyssning.
En sak är jag säker på. Av alla halvtaskiga och fantasilösa countryalbum jag genomlidit genom åren är det här ett av de allra bästa.
Nr: 482/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar