ELOY – VISIONARY - 2009
Återföreningar och comebackalbum brukar sällan sluta lyckligt. Oftast blir det magplask byggt på allt för höga förväntningar på gamla hippies som inte längre orkar hålla gitarren själva. Eloys comeback efter tolv år (eller nåt sånt där), Visionary från 2009, är ett sådant riskabelt företag.
Nu blev det inte så illa som jag först trodde. Frank Bornemann går listigt nog tillbaka till bandets sound från storhetstiden på 70-talet i stället för de förlorade åren på 80-talet.
Det vinner Visionary på. De långa vindlande passagerna och melodislingorna är på plats igen. Men det är bara en hyfsad Eloy-platta.
För Visionary går inte att jämföra med ”storverk” som Silent Cries and Mighty Echoes eller Inside. Den känns tillsammans med dem rätt så tam.
Men för tusan. Eloy gör en ny platta. Det är bra. Den är dessutom mycket bättre än flera andra de gjort och Bornemann bryter fortfarande sådär suveränt på tyska.
Så det går inte att låta bli att gilla det här...ändå. En comeback av Eloy trodde jag inte på.
Inte heller att jag skulle hitta albumet på vinyl. Visste inte ens den fanns. Men där stod den, i en back i en av Göteborgs mer välsorterade begagnatbutiker. Nu står den i min hylla.
Nr: 1918/2222
Återföreningar och comebackalbum brukar sällan sluta lyckligt. Oftast blir det magplask byggt på allt för höga förväntningar på gamla hippies som inte längre orkar hålla gitarren själva. Eloys comeback efter tolv år (eller nåt sånt där), Visionary från 2009, är ett sådant riskabelt företag.
Det vinner Visionary på. De långa vindlande passagerna och melodislingorna är på plats igen. Men det är bara en hyfsad Eloy-platta.
För Visionary går inte att jämföra med ”storverk” som Silent Cries and Mighty Echoes eller Inside. Den känns tillsammans med dem rätt så tam.
Men för tusan. Eloy gör en ny platta. Det är bra. Den är dessutom mycket bättre än flera andra de gjort och Bornemann bryter fortfarande sådär suveränt på tyska.
Så det går inte att låta bli att gilla det här...ändå. En comeback av Eloy trodde jag inte på.
Inte heller att jag skulle hitta albumet på vinyl. Visste inte ens den fanns. Men där stod den, i en back i en av Göteborgs mer välsorterade begagnatbutiker. Nu står den i min hylla.
Nr: 1918/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar