New wave New wave New Wave – Del 1
Det är lika bra att börja med hela nya vågens kanske största stjärna, Elvis Costello. Det här är en av mina mest utslitna skivor.
ELVIS COSTELLO- THIS YEARS MODEL - 1978
Först gick den väl på tomgång i en vecka eller nåt sånt där. Men ungefär samtidigt som Lasse gjorde en burn-out med sin gamla volvo och knäckte bakaxeln fattade jag vad Elvis Costello gjort.
This Years Model var bara rå energi, utpumpad av en elak cyniker i glasögon och kavaj. Nervös och irriterande, på gränsen till paranoid.
Det var inte punk, men nästan.
This Years Model är däremot den rockigaste platta Elvis Costello gjort. För till och med de lite lugnare låtarna, Hand In Hand och Little Trigger har något hetsigt över sig. På något sätt lyckades han få in både Buddy Holly och Clash i sin musik.
Plattans stora låtar var givetvis (I Don´t Want To Go To) Chelsea och Watching The Detectives. Spännande, ilskna och påträngande låtar som kröp upp under skinnet som en irriterande klåda. De gick inte att bli av med. Och är fortfarande några av de bästa låtar Elvis Costello gjort.
Lasse lagade aldrig den trasiga bakaxeln. I stället köpte han en lika risig volvo, fast en annan modell, blå och med hel bakaxel. Hela den fantastiska sommaren 1978 rullade Costello i bilens kassettbandspelare.
This Years Model kom också i flera modeller. Förstapressningen av LP:n i England (Radar Records) blev till att börja med fel.
I tryckpressen hamnade framsidan för långt till vänster. Det märks på texten, där bokstaven ”E” i Elvis Costello hamnat utanför. Det fixades dock till inför andraupplagan.
I förstaupplagan ingick dessutom en singel; Stranger in the Home/Neat, Neat, Neat. När skivan släpptes i USA av Columbia byttes bilden på Costello ut mot en annan från samma tagning.
Dessutom togs låtarna Chelsea och Night Rally bort på b-sidan och ersattes av Radio, Radio. De ansågs av någon anledning vara allt för brittiska för att funka på amerikanerna.
Så tänkte man dock inte när skivan gavs ut i Sverige av Smash Record. Här är det samma låtar som i England och dessutom har Watching the Detectives lagts till på a-sidan. Den fanns av någon anledning inte med på varken den brittiska eller amerikanska pressningen*.
Men en annan bild blev det på den svenska. Från samma tagning, men nu tonad något i grönt. Smashs This Years Model dyker rätt ofta upp och brukar kosta nånstans mellan 50-100 spänn.
Men både i England och USA är svenskpressen en raritet och brukar ligga på höga priser.
Nr: 1673/2222
*Watching the Detectives fanns med på My Aim Is True när den släpptes i USA 1978. Men inte i England, där gavs den bara ut som singel vad jag vet.
Det är lika bra att börja med hela nya vågens kanske största stjärna, Elvis Costello. Det här är en av mina mest utslitna skivor.
ELVIS COSTELLO- THIS YEARS MODEL - 1978
Först gick den väl på tomgång i en vecka eller nåt sånt där. Men ungefär samtidigt som Lasse gjorde en burn-out med sin gamla volvo och knäckte bakaxeln fattade jag vad Elvis Costello gjort.
This Years Model är däremot den rockigaste platta Elvis Costello gjort. För till och med de lite lugnare låtarna, Hand In Hand och Little Trigger har något hetsigt över sig. På något sätt lyckades han få in både Buddy Holly och Clash i sin musik.
Plattans stora låtar var givetvis (I Don´t Want To Go To) Chelsea och Watching The Detectives. Spännande, ilskna och påträngande låtar som kröp upp under skinnet som en irriterande klåda. De gick inte att bli av med. Och är fortfarande några av de bästa låtar Elvis Costello gjort.
Lasse lagade aldrig den trasiga bakaxeln. I stället köpte han en lika risig volvo, fast en annan modell, blå och med hel bakaxel. Hela den fantastiska sommaren 1978 rullade Costello i bilens kassettbandspelare.
I tryckpressen hamnade framsidan för långt till vänster. Det märks på texten, där bokstaven ”E” i Elvis Costello hamnat utanför. Det fixades dock till inför andraupplagan.
I förstaupplagan ingick dessutom en singel; Stranger in the Home/Neat, Neat, Neat. När skivan släpptes i USA av Columbia byttes bilden på Costello ut mot en annan från samma tagning.
Dessutom togs låtarna Chelsea och Night Rally bort på b-sidan och ersattes av Radio, Radio. De ansågs av någon anledning vara allt för brittiska för att funka på amerikanerna.
Men en annan bild blev det på den svenska. Från samma tagning, men nu tonad något i grönt. Smashs This Years Model dyker rätt ofta upp och brukar kosta nånstans mellan 50-100 spänn.
Men både i England och USA är svenskpressen en raritet och brukar ligga på höga priser.
Nr: 1673/2222
*Watching the Detectives fanns med på My Aim Is True när den släpptes i USA 1978. Men inte i England, där gavs den bara ut som singel vad jag vet.
Håller helt med dig om att detta är en av Costellos bästa plattor. Han har ju rört sig mellan många olika stilar under sin karriär, men när det är fråga om new wave-pop/powerpop (eller hur man nu vill benämna stilen) är detta ett mästerverk.
SvaraRaderaEn sak som slår mig när jag numera lyssnar på Costellos tidiga plattor (vilket jag inte riktigt fattade som tonåring) är vilket lysande kompband The Attractions var.
Låtmaterialet hade varit bra oavsett vilka som kompat. Men med sämre musiker hade en del av melodierna kunnat bli ganska ordinär powerpop/pop-punk. Attractions fräcka, innovativa komp och arrangemang (jag gissar att bandet jobbat fram arrangemangen tillsammans med Costello själv) får dock låtarna att lyfta flera nivåer.
Håller absolut med dig om Attractions. Det upptäckte jag också på senare år...
SvaraRadera