STATUS QUO – DOG OF TWO HEADS - 1971
Dog Of Two Heads måste man ha överseende med för att orka lyssna på. Den är Status Quos övergång från psykedelia, via progressiv rock, till hårdrock.
Det är ingen bra skiva. Denna hund med två huvuden från 1971 är minst sagt svårlyssnad. Man måste vara VÄLDIGT mycket Status Quo-fan för att uppskatta vad Francis Rossi och hans polare gör här. Och ganska mycket Status Quo-fan för att ”behöva” ha den i samlingen.
Jag har skivan ändå. Har liksom inte kommit undan den. Och har inte hjärta att göra mig av med den heller.
Jag vet inte, men jag misstänker att det här var ett försök av Status Quo att ge sig in i den progressiva rocken.
Låtarna är väldigt långa för att vara Status, och har konstiga namn som Umleitung, Gerdundula och Nanana, som förresten kommer tillbaka tre gånger...
Men de hade inte en chans att försöka vara experimentella och haka på de stora, Led Zeppelin eller Deep Purple. Den kapaciteten hade aldrig Status Quo.
Nej, Status Quo gjorde rätt bra ifrån sig på skivan innan, Ma Kelly´s Greasy Spoon, 1970, redan då var de inne på den boogierock som senare skulle bli deras varumärke. Men Dog Of Two Heads får nog sägas vara ett steg tillbaka.
Nr: 461/2222
Dog Of Two Heads måste man ha överseende med för att orka lyssna på. Den är Status Quos övergång från psykedelia, via progressiv rock, till hårdrock.
Det är ingen bra skiva. Denna hund med två huvuden från 1971 är minst sagt svårlyssnad. Man måste vara VÄLDIGT mycket Status Quo-fan för att uppskatta vad Francis Rossi och hans polare gör här. Och ganska mycket Status Quo-fan för att ”behöva” ha den i samlingen.
Jag har skivan ändå. Har liksom inte kommit undan den. Och har inte hjärta att göra mig av med den heller.
Jag vet inte, men jag misstänker att det här var ett försök av Status Quo att ge sig in i den progressiva rocken.
Låtarna är väldigt långa för att vara Status, och har konstiga namn som Umleitung, Gerdundula och Nanana, som förresten kommer tillbaka tre gånger...
Men de hade inte en chans att försöka vara experimentella och haka på de stora, Led Zeppelin eller Deep Purple. Den kapaciteten hade aldrig Status Quo.
Nej, Status Quo gjorde rätt bra ifrån sig på skivan innan, Ma Kelly´s Greasy Spoon, 1970, redan då var de inne på den boogierock som senare skulle bli deras varumärke. Men Dog Of Two Heads får nog sägas vara ett steg tillbaka.
Nr: 461/2222
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar